Det är knappt två år kvar innan EU:s nya system för utsläppshandel, ETS2, träder i kraft, och redan nu ska berörda företag rapportera sina utsläpp. Men allmänheten vet generellt alldeles för lite om effekterna, menar Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatutredare.

– Den som köper en ny bensin- eller dieselbil den närmaste tiden måste vara på det klara över att andrahandsvärdet kommer att rasa. Få av bilköparna är nog medvetna om det, och jag tvivlar på att bilhandlarna informerar dem.

År 2042 ska fossila koldioxidutsläpp i trafiken vara nära noll inom EU, om direktivet som beslutades 2023 inte ändras. Verktyget för det är ETS2, EU:s nya system för utsläppshandel för vägtransporter, byggnader och viss industri – i princip all fossilbränsleanvändning som inte redan ingår i EU:s ursprungliga utsläppshandelssystem, ETS1.

– Vi vanliga människor kommer framför allt att märka av ETS2 på att priserna på bensin och diesel kommer att stiga. Hur mycket vet vi inte, det beror på vilken nivå priserna för utsläppsrätterna hamnar på, säger Magnus Nilsson, som medverkat i regeringens utredning om Sveriges klimatpolitik i relation till EU:s satsning Fit for 55.

Lönsamt satsa på el

I Norge var knappt 90 procent av de nya bilar som såldes 2024 elbilar. I Sverige har försäljningen av bensin- och dieselfordon i stället fått ett uppsving. 2024 minskade andelen elbilar i nybilsförsäljningen till 35 procent, att jämföra med nära 39 procent året innan.

Magnus Nilsson
Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatutredare.

En viktig faktor var den slopade elbilsbonusen, men den sänkta skatten på bensin och diesel bidrog också. Tanken med utsläppshandeln är att fossila drivmedel tvärtom ska bli dyrare, så att det blir lönsamt att i stället satsa på andra drivmedel, som el.

– Mellan 2027 och 2030 kommer ungefär 60 miljoner ETS2-utsläppsrätter att säljas på uppdrag av svenska staten. Om snittpriset blir 50 euro så kommer staten därmed att få in ungefär 30 miljarder. Blir efterfrågan på utsläppsrätter stor kan intäkten bli det dubbla, säger Magnus Nilsson och fortsätter:

– Hur pengarna används bestämmer vår regering och riksdag. I bästa fall används pengarna för att underlätta för vanligt folk att hantera den prishöjningen på drivmedel som ETS2 orsakar.

Snabb omställning sänker priserna

Priset på bensin och diesel vid pump kommer alltså att avgöras av hur dyra de nya utsläppsrätterna blir. En snabb omställning till fossilfria transporter innebär en lägre efterfrågan på fossilbränsle, vilket sänker priserna på utsläppsrätterna.

– Ju snabbare fossilbränslena fasas ut, desto mindre blir problemen som det här systemet kan orsaka. Historiskt sett är drivmedlen i Sverige numera ganska billiga, vi har bland de lägsta priserna i Europa.

– Det centrala problemet som politiken måste hantera gäller personer med svag ekonomi som inte har råd att köpa ny elbil och samtidigt är beroende av att köra bil ganska långt. När staten nu får in många miljarder i det här systemet så menar jag att man behöver hjälpa specifikt de här egentligen ganska små grupperna i samhället.

 Historiskt sett är drivmedlen i Sverige numera ganska billiga, vi har bland de lägsta priserna i Europa.

Eftersom det är ett europeiskt system så räcker det inte med att fler nybilsköpare väljer elbil för att utsläppsrätterna ska bli billigare. Lika avgörande är hur EU-medborgare på kontinenten värmer upp sina hus. Fortfarande är fossilgas och kol en vanlig energikälla, och att byta värmesystem är både dyrare och mer komplicerat än att byta bil.

– Därför ligger det i de svenska bilägarnas intresse att man på kontinenten får igång installationen av värmepumpar, det ger oss billigare soppa. På samma sätt som fler elbilar i Sverige, och alla EU-länder, ger husägare på kontinenten lite billigare värme, säger Magnus Nilsson.

Samtidigt har kolkraftens utsläpp halverats på tre år. Alltmer vindkraft i kombination med allt dyrare utsläppsrätter gör att kolkraften inte längre kan konkurrera. Utsläppen från industrin står däremot ganska still.

– För att få ner industrins utsläpp krävs ofta tekniska genombrott. Den utvecklingen stöttas av EU:s innovationsfond som finansieras med medel från försäljningen av utsläppsrätter i det gamla handelssystemet. Det finns också en moderniseringsfond som riktar sig till de mest kolberoende länderna.

”Nationalekonomer faller i gråt”

I takt med att koldioxidutsläppen faktiskt minskar väntar nya utmaningar för utsläppshandelssystemet. Men generellt har ETS1 haft en tydlig effekt på Europas och världens utsläpp. ”Nationalekonomer faller i gråt, handboken fungerar”, som Magnus Nilsson beskriver det. Ändå är steget till ett globalt utsläppshandelssystem stort.

Globala system för klimatkompensation och utsläppskrediter har än så länge inte visat sig fungera väl. Inom den internationella luftfarten finns Corsia, Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation, som innebär att den internationella flygtrafiken måste kompensera utsläpp över en viss nivå.

– I Corsia finns ett embryo till en global handel som kan bli lite mer seriös än det vi hittills sett. Annars är det en djungel, det finns tusentals olika standarder och system för klimatkrediter. Med den bakgrunden är det här ETS-systemet än viktigare, säger Magnus Nilsson.