I takt med att samhällets användning av nanomaterial ökar, ställs forskningsfrågor om säkerhet på sin spets.

Nanopartiklar är ämnen i ytterst liten storlek, mindre än 100 nanometer i diameter, och används för att göra andra material starkare, elektriskt ledande, vattenavvisande och absorberande.

– Vi behöver veta mer om under vilka förhållanden som nanopartiklar kan påverka oss och hur vi kan hantera materialet säkert, säger Christina Isaxon, forskare vid ergonomi och aerosolteknologi vid LTH.

Vissa nanopartiklar är skadliga för hälsan, men det saknas kunskap om hur de påverkar oss över tid och i vilka koncentrationer de utgör en hälsorisk. En annan fråga är om tillverkade nanopartiklar kan läcka ut i naturen från andra material.

– Nanomaterial används allt oftare inom byggindustrin, där det kanske inte finns samma säkerhetstänk som på en fabrik som enbart tillverkar nanopartiklar. Vad händer om en snickare eller målare slipar på färg som innehåller nano? Finns det partiklar i målardammet?

Tidiga resultat från ett tvärvetenskapligt projekt som undersöker nanopartiklar inom byggindustrin visar att nanopartiklar finns i damm från krossning av betong. Hur det påverkar vår hälsa vet forskarna dock ännu inte.

– Vi ska absolut inte behöva vara rädda för nanopartiklar. Därför är det viktigt att informera sig om kunskapsläget. Ju mer vi vet om vid vilka förhållanden nanopartiklar kan påverka oss och vår miljö, och hur, desto bättre kan vi bli på att framställa säkrare nanomaterial och på att hantera materialen utan att de utgör en exponeringsrisk.

Trots kunskapsbristen tror hon att nanoteknologi är ett av de bästa verktygen för att lösa flera hållbarhetsutmaningar som billig och tillgänglig energi eller rent vatten.

– Men då måste vi arbeta proaktivt med att ta fram ny kunskap som kan ligga till grund för säkerhetsrekommendationer, säger Christina Isaxon i ett pressmeddelande.