När klimatet blir varmare kan problemet med syrefria bottnar i Östersjön komma att öka. Det visar ny forskning som studerat sambandet mellan ytvattentemperatur och syrenivå, 1000 år bakåt i tiden.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Forskarna har borrat sig ned i bottensediment på sex olika platser i Östersjön och därigenom kunnat fastställa hur syrehalten sett ut vid botten under de senaste 1000 åren. Genom olika tekniker har även ytvattentemperaturen kunnat uppskattas för samma period. Studien visade ett tydligt samband. När vattnets yttemperatur ökade med två grader efter lilla istiden, ökade även spridningen av syrefria områden, så kallade ”döda zoner” i Östersjön. Förklaringen till detta tros vara att en högre ytvattentemperatur ger fler algblomningar vilket i sin tur kraftigt påverkar syrenivån och livsbetingelserna i bottenvattnet.
I framtiden väntas temperaturen i Östersjön öka med 1–4 grader till följd av växthuseffekten. Foto: mostphotos.com / morbus.
I framtiden väntas temperaturen i Östersjön öka med 1–4 grader till följd av växthuseffekten. Givet de samband som påvisats i undersökningen ser forskarna därför en ökad risk för utbredning av döda zoner till följd av syrebrist. För att motverka detta behöver övergödningen, som också är en viktig orsak till syrebristen, minskas ytterligare i framtiden, menar forskarna.
Forskningsprojektet är en del av
BONUS som är ett europeiskt forskningssamarbete med fokus på Östersjöns framtid.