Mer biologisk mångfald för pengarna

Investeringar i att öka den biologiska mångfalden behöver matchas med var de gör störst nytta. På så sätt kan fler företag engageras i arbetet för diversiteten, enligt forskare vid Lunds universitet.

Hur företag arbetar för att värna biologisk mångfald skiljer sig mellan olika branscher. De verksamheter som har allra störst påverkan på biologisk mångfald, och därför oftast är mest aktiva i dessa frågor, verkar inom jordbrukssektorn och skogsindustrin.

– Inom jordbruket har företagarna en lång historia av åtgärder för att gynna naturen i utbyte mot miljöersättningar, medan i skogen har fokus mest varit lagstyrt – det vill säga vad man får respektive inte får göra. Hur de jobbar med frågan skiljer sig beroende på branschens historia, säger William Sidemo Holm, forskare vid Lunds universitet.

Matcha ersättningsnivå med miljöresultat

När det kommer till miljöersättningar tror William Sidemo Holm att ersättningsformen kan förändras för att öka effektiviteten. I de flesta fall baseras miljöersättningar inom jordbruket på att en viss summa pengar delas ut för en viss åtgärd. Summans storlek avgörs av hur stor yta som åtgärden omfattar.

Han har i sitt tidigare projekt Ekologisk odling för mer biologisk mångfald – var får man mest för pengarna? studerat hur utbetalningar av miljöersättningar kan justeras för att skapa mer värde.

– En kvadratmeter som avsätts för att öka biologisk mångfald ger samma ersättning oavsett om avsättningen görs i ett högproduktivt jordbrukslandskap eller i ett område som ger väldigt lite avkastning. Det leder till att få åtgärder görs i högproduktiva områden, samtidigt som det ofta är där de skulle ge mer mångfald för pengarna.

Han tycker därför att ersättningsnivån i stället ska matchas till det miljöresultat som åtgärden ger. Ett av de största hindren för detta är möjligheten att mäta vad åtgärderna ger för faktisk nytta, vilket skulle kunna förbättras genom införandet av standarder och policies för mätbarhet.

– Många av de verksamheter jag har pratat med upprepar att det är svårt att verifiera sina miljöresultat.

Verktyg för att höja ribban

Ökad mätbarhet skulle ge företagen bättre möjligheter att följa upp vilka åtgärder som ger bäst effekter, vilket i förlängningen skulle leda till att fler bolag engagerar sig.

– De behöver verktyg för att förstå vilka effekter olika insatser ger, så att de kan höja ribban succesivt.

Resonemanget går även att applicera på samhällsnivå, tycker han.

– Det finns mål om att skydda en viss procent av jordens yta, men det är också viktigt att rätt ställen skyddas. För bästa resultat när resurserna är begränsade behöver både den ekologiska nyttan och kostnader med att skydda natur vägas in.

I projektet Incitament för företag att bevara biologisk mångfald ska han nu undersöka hur företagsinvesteringar i bevarande av biologisk mångfald kan ge maximal nytta. Redan nu är det dock tydligt att många företag genom regler och normer på finansmarknaden har fått starkare incitament att minska sin negativa påverkan.

– Jag skulle tro att dessa incitament i kombination med allt bättre verktyg för att mäta effekter på biologisk mångfald ökar företags insatser. I takt med att fler människor engagerar sig i frågan tror jag också att företags arbete med att bidra till bevarande av den biologiska mångfalden kommer att efterfrågas alltmer vid upphandling och av konsumenter.