Varken medier eller läromedel i biologi ger de bakgrundskunskaper vi behöver för att hindra spridningen av antibiotikaresistenta bakterier, visar en ny doktorsavhandling.

För att förstå hur vi kan hindra spridningen av resistenta bakterier behöver människor bättre bakgrundskunskaper, men varken medier eller skolböcker ger den hjälpen. Det är en av slutsatserna i en doktorsavhandling av Gustav Bohlin, nybliven doktor i naturvetenskapernas och ingenjörsvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Gustav Bohlin har undersökt hur antibiotikaresistens förmedlas i medier, skolundervisningen och med visuella metoder, exempelvis videor publicerade på olika nättjänster. I dagstidningar förklaras i princip aldrig hur resistensen uppstår utan bara att den finns och att den orsakas av överförskrivning av antibiotika till människor och djur. – Många tror att antibiotika hjälper mot virus och det finns en spridd missuppfattning att det är människor som blir resistenta, inte bakterier, säger Gustav Bohlin i ett pressmeddelande. I de medier han har undersökt tas detta knappast upp alls. Bara i fem procent av artiklarna nämns att antibiotika inte biter på virus. De åtgärder som är möjliga för allmänheten att bidra med synliggörs inte heller i dagstidningarna. Det finns dock hopp för framtiden, med hjälp av animationer av hur bakterier påverkas av evolutionen kunde ungdomar i en åttondeklass på mindre än två timmar förstå de grundläggande sambanden mellan slump, mutationer och naturligt urval och koppla det till antibiotikaresistens. – Jag hoppas att den här studien följs upp med flera större studier. Visualiseringar kan göra det tydligt och begripligt hur fenomen och begrepp som befinner sig på olika skalor i tid och rum förhåller sig till varandra.