Uppskattningsvis slutar upp emot 40 procent av alla livsmedel som avfall, vilket slösar på såväl energi som naturliga resurser. Forskare vid högskolan i Borås har undersökt hur svampar kan göra matindustrin mer cirkulär.

Matsvinn innebär slöseri av produktivitet, energi och naturliga resurser. I en studie har brasilianska forskaren Pedro F. Souza Filho tittat på hur svinnet från tillverkningsprocesser av potatisstärkelse, apelsinjuice, ärtprotein och vetestärkelse kan minimeras. I studien har Pedro F. Souza Filho använt de överblivna restprodukterna som normalt ska slängas, som apelsinskal, till att odla proteinrik svamp. Svampen kan i sin tur användas till exempelvis bioplast eller som djurfoder. – Det här är ett väldigt spännande forskningsområde och jag kommer ägna mina resterande månader i Borås åt att forska mer om hur odling på vetestrån kan användas för tillverkning av just bioplast. Sedan återvänder jag hem till Brasilien där jag hoppas få möjlighet att arbeta med liknande lösningar fast med kaktusar som ursprungsmaterial. Det är rätt torrt i Brasilien, så kaktusar har vi gott om, säger Pedro F. Souza Filho som nyligen disputerade inom området Resursåtervinning vid Högskolan i Borås.
Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Benny Österström skriver:
    26 januari 2019 kl. 3:29 e m

    Hej!
    Jag är intresserad av miljö och är en gammal ingenjör (maskin) som försöker förstå ”dagen” och förbättra den.
    Glad att jag av en tillfällighet hittade Extrakt, när jag kollade in ”fångst av koldioxid”.
    Hoppas att ni som underordnad en svensk myndighet är liberala beträffande godkännande av synpunkter på era artiklar.

    M.v.h.
    Benny Österström

    Svara
  • Benny Österström skriver:
    26 januari 2019 kl. 3:17 e m

    Enligt livsmedelsverket innehåller champinjoner 2,38 % protein. Vilka svampar har forskarna hittat som innehåller mer. Artikeln och forskarna låter lite suspekta.
    M.v.h.
    Benny Österström

    Svara
    • Beatrice Rindevall skriver:
      28 januari 2019 kl. 11:43 f m

      Hej Benny,

      I artikeln har de mätt att proteinhalten, med svampen Rhizopus oryzae, uppgick till 43, 51 och 55 procent i testerna, beroende på tillsatt restprodukt. Varför tycker du att forskarna och artikeln låter suspekt?

      ”In this thesis, four food processing wastes were utilized as case studies: potato protein liquor (PPL, the soluble fraction of potato starch production waste), the peels wasted during orange juice production, the starchy byproduct of pea protein processes, and the wastewater of a wheat-starch plant. Rhizopus oryzae, a zygomycetous filamentous fungus, was grown with these wastes as a substrate, yielding biomass containing 43% (w/w) protein together with 51% removal of the chemical oxygen demand when cultivated in tenfold-diluted PPL. Moreover, protein-rich biomass was produced using the pea-processing byproduct (55%) and wheat-starch wastewater (51%).”

      Svara
      • Benny Österström skriver:
        3 februari 2019 kl. 7:01 f m

        Hej!
        Du skriver:
        ”I artikeln har de mätt att proteinhalten, med svampen Rhizopus oryzae, uppgick till 43, 51 och 55 procent i testerna, beroende på tillsatt restprodukt. Varför tycker du att forskarna och artikeln låter suspekt?”

        Grattis till en världssensation. Eller kanske du får lära dig engelska lite bättre.
        Benny

        Svara
        • Beatrice Rindevall skriver:
          6 februari 2019 kl. 1:11 e m

          Hej Benny,

          Först vill vi be dig att hålla en god ton i kommentarsfältet.

          Angående din kommentar har vi nu pratat med forskaren. Han svarar att det är viktigt att förstå skillnad på olika typer av svamp, men också skillnaden på proteinhalt när substansen är torr jämfört med om den innehåller vatten.

          Hela forskarens svar:
          First, it is necessary to understand the difference between mushrooms (e.g. champinjoner, portabelo…) and the filamentous fungi (e.g. those used for blue cheese production) used in this thesis.

          I believe this value (2,38%) represents the amount of protein in wet mushroom. Generally, around 85% of the weight of a mushroom is water, i.e., in a dry basis mushrooms are composed by approximately 17% of proteins. The values reported in the thesis (43-55%) are related to the dry weight of the fungi.

          On the other hand, the fungi used in this study are not mushrooms. They belong to another group of fungi called ”filamentous fungi”, also known as mold. These fungi are usually richer in protein.

          As a comparison, presently you can find in the market some fungi-based protein products called ”mycoprotein” (myco- being a prefix related to fungus). According to their website (https://www.mycoprotein.org/health-nutrition/nutritional-composition), the protein content of their product is 11% in wet basis and 44% in dry basis. The product is a preparation which also includes egg albumen but can be used to compare with the results of this thesis.

          Svara