Mataktivism – en källa till hopp?

Forskare ska i en ny studie ta reda på hur ungdomar tänker kring mat och hållbarhet. Målet är att ge ungdomarna hopp och inspiration när det gäller framtidens arbete mot ett hållbart samhälle.

– Många unga idag känner sig maktlösa. De är intresserade av hållbarhetsfrågor och vill gärna påverka men känner ingen tilltro till politiken, vilket bidrar till att de upplever hopplöshet. Det här menar Maria Ojala, forskare på Örebro universitet, som under många år studerat ungdomars hopp och attityder inom olika samhällsfrågor. Bilden bekräftas också av siffror från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som visar att nästan 60 procent är intresserade av samhällsfrågor, men bara 17 procent anser att de kan påverka beslutsfattare i kommunen.

En källa till hopp

I en ny studie, ska Maria Ojala ta reda på mer om ungdomars hopp, med fokus på hållbar mat. Många ungdomar som känner misstro till politiken aktiverar sig istället i andra typer av rörelser. Ett exempel är mataktivism. – I dessa sammanhang kan de påverka och göra något i nuet. Jag vill undersöka om mataktivism kan vara en källa till hopp, säger Maria Ojala och berättar att materialet i studien till exempel kan användas av lärare i undervisning eller av myndigheter för att informera. De kan lära sig mer om hur unga tänker och på så sätt förstå ungdomarna och lättare inge hopp och få dem att arbeta för ett hållbart samhälle.

Positiv effekt

Mataktivism är ett nytt men växande koncept. Det kan handla om veganrörelser, nätverk för att handla mat från lokala bönder eller grupper där ungdomar tar tillvara på slängd mat från affärer. Definitionen för mataktivism sträcker sig från olagliga aktiviteter, som att odla grönsaker i kommunala parker, till vardagsgärningar som att handla rättvisemärkt kaffe eller undvika rödlistad fisk.

– Många unga idag känner sig maktlösa. De är intresserade av hållbarhetsfrågor och vill gärna påverka men känner ingen tilltro till politiken.

En del av Maria Ojalas studie kommer att kartlägga dessa olika grupper. Men framförallt kommer hon att göra forskningsintervjuer och enkäter i syfte att ta reda på vilka konkreta saker som ökar hoppet. – Jag har gjort liknande studier tidigare, bland annat inom klimat- och energiområdet och då har vi sett att denna typ av engagemang har positiv effekt. Det är möjligt att den nya studien kommer att visa liknande resultat, säger Maria Ojala.

Konflikter kan uppstå

Maria Ojala kommer också att titta närmare på de konflikter som kan uppstå hos ungdomar som engagerar sig aktivistiskt i matfrågor. Ett exempel kan vara konflikten till föräldrarna. – En del ungdomar vill leva på ett visst sätt men är begränsade av hemmiljön och föräldrarnas sätt att leva och äta. Det kan orsaka inre splittring och det är kanske först när de flyttar hemifrån som de kan leva fullt ut som de själva vill. Men även då kan det finnas konflikter, till exempel att stå emot grupptryck. – När ungdomarna lever på det här sättet bryter de mot normer om hur man ska leva som ung, säger Maria och förklarar att många som vill leva hållbart har svårt att stå emot kompisar som lever på ett annat sätt. Konflikterna kan också handla om att de vill sluta äta kött men tycker att det är gott och vet inte hur de ska hantera ambivalensen.

Kritiskt tänkande och hopp

Maria Ojala förklarar att ambivalens är både positiv och negativ. Kluvna känslor kan leda till att intresset avtar men kan också öppna upp för kritiskt tänkande och hopp. Det är viktigt hur ungdomarna hanterar dessa känslor, särskilt när de är i en fas då de ska forma sina egna liv. Därför kommer Maria som en tredje och avslutande del i projektet ordna arbetsgrupper för lärare som undervisar i klimatfrågan. – Om lärarna vet hur unga tänker kring mat och hållbarhet blir det lättare att forma undervisningen och lärarna kan diskutera med eleverna hur de kan hantera konflikter och ambivalens. I slutändan har studien även betydelse för de globala mål om hållbar utveckling som världens länder har enats om. En del av målen är starkt kopplade till mat och produktion av livsmedel och även om målen är långsiktiga är ungdomarnas framtidshopp en viktig pusselbit i arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle.