I många tidigare öppna marker är lieslåtter och bete ett minne blott. Den månghundraåriga hävden har upphört, markerna växer igen och en stor mängd växter, djur och svampar som är beroende av den traditionella hävden hotas. I en ny rapport skriven av tre forskare från SLU ges förslag på moderna, rationella skötselmetoder för att rädda ängs- och hagmarkerna och deras biologiska mångfald.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Man kan till exempel använda maskiner vid hävd av skogsbeten och lövängar. För att skötseln ska bli rationell är det också viktigt att få avsättning för den biomassa som man för bort från markerna, till exempel genom att använda den till bioenergi.
– Det går inte att tillämpa rationella metoder på alla ytor. En del är väldigt små och inte fyrkantiga, med träd eller stenhögar, och det kan vara svårt att komma in och arbeta med en traktor, säger Georg Carlsson vid Institutionen för biosystem och teknologi vid SLU i Alnarp till Extrakt.
Men på det stora hela hoppas rapportförfattarna att mer rationella metoder ska kunna användas för att fortsätta hålla landskapet öppet och bevara de tillhörande värdena.
– Förhoppningen är bland annat att hitta alternativ avsättning för det som växer på de här markerna. Biomassan kan användas som biogas-substrat och det behövs fler anläggningar som kan hantera ängsbiomassa. Idag läggs en del av skörden, som inte används till foder, bara på hög eller bränns upp på plats, säger Georg Carlsson.
Läs mer här (pub.epsilon.slu.se)