Marin turism – miljöhot eller inte?

Den marina turismen blomstrar och växer i Östersjön. Går det att förena med en bra havsmiljö?

Giftiga bottenfärger, nedskräpning, slitage på bottenväxter och kustexploatering. Det är några exempel på den miljöpåverkan som följer i spåren av marint fritidsliv och turism i Östersjön.
Enligt en studie gjort av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är marin turism också den marina näring i Östersjön som växer absolut snabbast.

Men hur påverkas egentligen havsmiljön av denna sektor? Och går expansionen att förena med Sveriges åtagande att leva upp till havsmiljödirektivet och skydda havsmiljön?

Dessa frågor stod i fokus vid ett frukostseminarium anordnat av Östersjöcentrum den 30 augusti.

Max Vretbom, utredare på HaV, inledde morgonen med en övergripande analys av sektorns miljöpåverkan.

– Jämfört med sjöfart och fiske har marin turism en lägre miljöpåverkan. Den har flera mindre påverkansfaktorer som dock sammantaget kan ge effekter, sa Max Vretbom.

Båttrafik ger grumligare vatten

En faktor som kan påverka havsmiljön negativt är den ökade småbåtstrafiken.
Under seminariet presenterade Östersjöcentrums Sofia Wikström pågående forskning om hur trafik med fritidsbåtar påverkar undervattenängar och andra ekologisk viktiga undervattensmiljöer.

– Vi ser tydligt att om det är mycket trafik så blir vattnet grumligare och mindre ljus når ned till botten

– Vi ser tydligt att om det är mycket trafik så blir vattnet grumligare och mindre ljus når ned till botten. Detta drabbar växtligheten, särskilt i naturligt vågskyddade områden, sa Sofia Wikström.

Bottenvegetation är viktig för havsmiljön då den ger skydd för fiskyngel och andra organismer samt binder bottensedimentet och bidrar till klarare vatten.

Införa begränsningar i känsliga miljöer

Hur mycket småbåtstrafiken egentligen sliter på undervattensvegetationen och påverkar havsmiljön är dock inte känt idag. Turistsäsongen i Östersjön är relativt kort och övriga delen av året är påverkan från småbåtar liten.

– Framförallt tror jag att detta är ett problem i områden med båttrafik under hela året. Men hur det ligger till vet vi inte, sa Sofia Wikström.

Det finns flera åtgärder som kan minska fritidsbåtarnas slitage på undervattensmiljöerna, berättade Sofia Wikström. Man kan till exempel införa hastighetsbegränsningar och ankringsförbud i vissa områden, något som är vanligt i USA.
– En annan åtgärd, som än så länge är ovanlig i Sverige, är att införa tillträdesbegränsningar i särskilt i känsliga miljöer, sa Sofia Wikström.

Båtbottenfärger annat problem

Ett annat miljöproblem relaterat till småbåtar är giftiga båtbottenfärger. Britta Eklund är docent vid Stockholm universitet och forskar kring båtbottenfärger och vad man kan göra för att minimera dess effekter på havets organismer.

Hon menar att det allra bästa är att helt enkelt sluta bottenmåla och istället använda någon av de alternativa metoder som finns.

– Borstning av båtens undersida kan idag göras i automatiska borsttvättare, av dykare eller manuellt med ett borstverktyg. Båtskrovsdukar är ett annat bra hjälpmedel, sa Britta Eklund.

Problemet med giftiga båtbottenfärger har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och utvecklingen på väg åt rätt håll, menar Britta Eklund.
Många båtägare känner dock inte till att även borttagning av giftig båtbottenfärg kan göras på ett mer miljövänligt sätt.

– Genom att koppla till en industridammsugare i slipen kan man samla upp 90–99 procent av avskrapet, sa Britta Eklund.