”Många av världens konflikter bottnar i oenigheter om resurser”

Forskning visar att vart femte utvecklingsland redan i dag upplever finansiell stress orsakad av klimatet, en siffra som riskerar att öka i takt med att klimatförändringarna intensifieras. Den ekonomiska stressen orsakar också ekonomisk och politisk instabilitet som gör det ännu svårare för redan utsatta länder att ställa om. För att lyckas lösa denna globala utmaning krävs grön diplomati, menar forskare.

– Många av världens konflikter bottnar i oenigheter om resurser, inte bara naturresurser utan även handelsvägar och nu även både rymden och cyberrymden, säger Björn-Ola Linnér, programchef för Mistra Geopolitics, ett forskningsprogram som undersöker dynamiken mellan säkerhet och miljöförändringar. Unikt för detta forskningsprogram är att forskarna lägger stor vikt vid geopolitik, vilket enkelt förklarat betyder hur geografiska förutsättningar hänger ihop med världspolitiken.

Programmet är nu inne på sitt sjätte år, och frågorna har blivit alltmer aktuella under tidens gång.

– När vi startade planeringen av programmet hade Trump inte ens blivit president i USA. Nu visar kriget i Ukraina hur intimt geopolitik hänger ihop med klimatarbetet, och vi ser det även i andra delar av världen.

Fastna i beroende till auktoritära stater

Forskarna i programmet ser en risk för att världen kan bli tudelad, där den rika delen av världens länder ställer om till fossilfrihet. Av de 54 utvecklingsländer som har störst skuldproblem är 28 bland de mest sårbara för klimatet, enligt United Nations Development Programme, UNPD. 

– Både EU och USA har påbörjat omställningen till ett fossilfritt samhälle, men länder som är satta i skuld eller inte har samma ekonomiska resurser riskerar att lockas när auktoritära stater, som nu Ryssland, rear ut fossila bränslen. På sätt fastnar de i ett beroende till dessa auktoritära stater. Det här kan skapa motsättningar mellan länder som kan ställa om och de som inte har samma möjligheter.

Björn-Ola Linnér betonar också att omställningen i sig riskerar att stänga ute fattigare länder, exempelvis via de klimattullar som nu planeras i EU. Han exemplifierar med Moçambique, som i dag exporterar stora mängder aluminium till Europa.

– Det är oerhört viktigt att stödja Moçambique i att ställa om sin produktion, här behövs riktade satsningar från EU så att inte vår klimatomställning slår undan benen för ett låginkomstland som är ett av de mest utsatta för klimatförändringar.

Sker på bekostnad av samhällets klimatsårbarhet

Forskning visar också att det är viktigt att ge större uppmärksamhet till den privata sektorns roll inom klimatanpassning.

– Det finns en risk att privata företag inom olika sektorer, såsom mineralutvinning och storskaligt jordbruk, genomför anpassningsåtgärder som sker på bekostnad av samhällets klimatsårbarhet. I Brasilien har exempelvis storskaligt exportjordbruk dramatiskt ökat användandet av bevattningssystem för att upprätthålla sin produktion, vilket bidragit till akut vattenbrist och matosäkerhet bland familjejordbrukare.

– Den rika delen av världen behöver satsa mycket mer pengar på välbehövlig anpassning, men vi har också sett återkommande fall där aktörer har utnyttjat klimatinvesteringar till att roffa åt sig mark, marginalisera svagare samhällsgrupper eller förstärka socioekonomisk ojämlikhet. Det finns många exempel på detta runtom i världen; bland annat vid återuppbyggnaden efter orkanen i Mitch Honduras. Därför måste vi säkerställa att de sårbara inte drabbas dubbelt.

Men det finns även positiva exempel. Ett sådant är EU:s insatser för att stödja rättvis omställning av kolindustrin i Sydafrika, Indien, Indonesien Vietnam och Senegal där åtgärder vidtas för att de som har sin försörjning i kolindustrin ska få stöd till omskolning, nya jobb och nya ekonomiska verksamheter.

Stödja miljö- och klimatinvesteringar

Just nu pågår en dragkamp om Afrika mellan Ryssland å ena sidan och EU och USA i den andra ringhörnan.

– Sahel-regionen är hårt drabbad av klimatförändringar och samtidigt finns terrorism och radikala grupper i området, så där finns en stor sårbarhet. Här kan EU bli en stark kraft för att verka för fattigdomsbekämpning, klimatomställning, demokrati och hållbart fredsbyggande. Om vi inte lyckas riskerar vi att se en osäkrare värld där klimatarbetet bromsas upp genom en kamp mellan ett block som har resurser att ställa om och ett som cementerar fossilberoende understödda av auktoritära regimer.

En lösning på liknande konflikter är enligt forskarna att använda sig av så kallad grön diplomati, vilket innebär att lyfta in miljöfrågor i mellanstatliga samarbeten. Konkret kan det handla om att stödja miljö- och klimatinvesteringar.

Om vi inte lyckas riskerar vi att se en osäkrare värld där klimatarbetet bromsas upp.

– Genom grön diplomati kan konflikterna mellan de länder som har råd att ställa om och de länder som saknar de ekonomiska förutsättningarna för klimatomställning minskas.

Han säger att spår av grön diplomati finns både i EU:s gröna giv och USA:s green new deal, men att det inte räcker hela vägen. För att lyckas krävs enligt honom – utöver att vi ekonomiskt stöder de som drabbas hårdast av klimatförändringar – även en ny ekonomisk världsordning som minskar skuldkrisen för de fattiga länderna. I denna världsordning behöver alla tre delar i Parisavtalet – minskning, anpassning samt förlust och skador – vara i centrum. I dag ligger tyngdpunkten främst på minskning, därefter anpassning medan förlust och skador kommer i sista hand, betonar han.

– Kan vi göra allvar av detta så är det en bubblare för klimatomställningen, kan vi få mer fokus på den tredje delen ökar chanserna för en säkrare värld.