Lyfter lantbrukarnas röster om ”carbon farming”

Kolinlagring inom lantbruket, så kallad ”carbon farming”, pekas ut som en del av lösningen i klimatkrisen. Ett nytt forskningsprojekt lyfter svenska lantbrukares röster och perspektiv: Vad krävs för att de ska kunna öka kolinlagringen i sina marker?

”Carbon farming” handlar om att minska mängden koldioxid i luften genom att öka inlagringen av kol i jordbruksmarken. Det är fortfarande osäkert hur stor potentialen är, men vissa jordbruksmetoder bedöms kunna binda kol i marken mer effektivt än andra. Det kan till exempel handla om att odla perenna grödor i stället för ettåriga, eller att odla mellangrödor, så att marken aldrig ligger bar.

Elina Andersson, forskare vid Lunds universitet, undersöker svenska lantbrukares intresse för och faktiska möjligheter att ställa om till jordbruksmetoder som tros kunna öka kolinlagringen. I det nya forskningsprojektet ska hon bland annat göra en enkätstudie med lantbrukare, för att få en bred bild av deras drivkrafter, vad de ser för hinder, och vilka stödåtgärder de efterfrågar.

− Vi kommer till exempel att fråga hur de ser på jordbrukets roll i klimatarbetet, möjliga modeller för ekonomisk kompensation, och vilka ersättningsnivåer de tycker vore rimliga.

Ekonomisk kompensation inte viktigast

Elina Andersson tror att lantbrukare kan behöva kompenseras ekonomiskt, eftersom övergången till nya jordbruksmetoder ofta är förknippad med kostnader. Samtidigt tror hon att man ska akta sig för att fastna i frågan om ekonomisk ersättning.

− Tidigare forskning visar att det inte nödvändigtvis är just det som är det viktigaste för lantbrukarna utan om metoderna får några positiva bieffekter, som ökad markhälsa eller minskad sårbarhet sett till klimatförändringarna.

Utan att föregå den pågående studien konstaterar hon att detta pekar åt att lantbrukarna kanske framför allt vill ha satsningar som ökar kunskapen om effekterna av olika jordbruksmetoder som binder kol bra, alltså effekter på gårdsnivå.

− Det kan finnas en osäkerhet kring hur de här metoderna påverkar lantbruket på kort och lång sikt, och det blir ett hinder. Att testa en ny metod kan innebära en stor risk för den enskilda lantbrukaren. Ur ett klimatperspektiv behövs också mer kunskap om vilka effekter olika metoder egentligen har på kolinlagringen, särskilt på längre sikt.

Handel med kolkrediter – växande trend

Parallellt med enkätstudien kommer Elina Andersson även intervjua lantbrukare som är engagerade i klimatfrågor. Det handlar om lantbrukare som har visat intresse för att delta i projektet Svensk kolinlagring. Det är ett initiativ som vill bidra till ökad kolinlagring i jordbruksmarken, bland annat genom handel med kolkrediter. Handel med kolkrediter inom lantbruket är just nu en växande trend i Europa. Extrakt har tidigare skrivit om branschen, och om kritiken mot den.

Affärsmodellen bakom handel med kolkrediter går ut på att företag köper kolinlagringstjänster av lantbrukare. Mot en ersättning går lantbrukarna alltså över till jordbruksmetoder som bedöms kunna öka mängden kol i marken, och investerarna får en siffra på hur mycket kolinlagring de bedöms ha bidragit till. 

Elina Andersson ser att det vid sida av dessa initiativ även skulle kunna finnas andra modeller för att öka kolinlagringen inom lantbruket. Man skulle till exempel kunna styra lantbruket i en sådan riktning genom lagstiftning, rekommendationer, information eller statliga ekonomiska bidrag.

− Med det här projektet vill vi ta reda på vad lantbrukarna, liksom andra intressenter inom jordbruks- och miljösektorn, ser som en bra väg framåt. Det finns redan jordbruksstöd att söka för vissa åtgärder, men ersättningsnivåerna är relativt låga och den administrativa bördan är stor för många.

Ger lantbrukare plats i diskussionen

Elina Andersson ser att det kan finnas utmaningar med att närma sig frågan om jordbrukets potential som kolsänka, inte minst nu, i en tid när många lantbrukare känner sig pressade av ekonomisk lågkonjunktur och ökade kostnader. Hon påminner om bondeupproret som spred sig i Europa i våras, med protester i flera länder.

Hon tror att det är viktigt att lantbrukare ges plats i diskussionen om hur kolinlagringen kan öka inom jordbruket, liksom om de synergier respektive konflikter som kan finnas mellan skilda mål såsom ekonomisk lönsamhet, klimatanpassning och miljöhänsyn.

− Många lantbrukare har ett stort intresse för klimat och miljö, men det finns nog också de som reagerar på debatten om jordbrukets potential för kolinlagring, och undrar varför de ska leverera klimatnytta. Det är ju redan väldigt mycket som lantbrukarna, och landsbygden i stort, förväntas leverera till samhället.