Luftkonditionering ingen lösning i framtidens hus

När temperaturen stiger, som den gjorde i Sydeuropa i somras, stavas lösningen ofta luftkonditionering. Forskare slår i stället ett slag för mer klimatsmarta metoder för att kyla våra hus. Vad sägs om supermodern teknik som hämtar inspiration från termiter?

Med temperaturer på över 40 grader beskrevs sommaren kring Medelhavet som extrem, men sådan värme kan bli vardag i en framtid där värmeböljorna spås blir fler och längre.

Så mycket som tre procent av koldioxidutsläppen i världen beräknas komma från luftkonditionering, och risken är att intresset för denna typ av kylsystemen kommer öka i takt med att temperaturen på jorden stiger.

Åsa Wahlström, adjungerad professor på Lunds Tekniska Högskola, tycker att vi litar för mycket på luftkonditionering när vi bygger våra hus.

− Min farhåga är att det är så enkelt att bygga in kylsystem att man inte bryr sig om att hitta andra lösningar, säger hon.

Hon forskar om hur man kan minska byggnaders utsatthet för solvärme och därmed se till att husen inte värms upp så mycket under varma sommardagar. Lösningen, menar hon, är att bygga välisolerade hus med effektiva solskydd. Fönster bör helst placeras där de inte är solutsatta.

− Om man verkligen vill ha fönster i söder kan man bygga ett skyddande tak som går ut över fönstret och ger skugga, säger hon.

Hon tillägger att det också är viktigt att man kan vädra nattetid när det är svalare ute. Det kan låta som en självklarhet men det är det inte, menar hon.

− Som det ser ut i dag är det inte säkert att fönstren går att öppna så att man kan få god luftgenomströmning, särskilt i sovrummet.   

Inga byggregler för solvärme

I dagsläget finns ingen lagstiftning som reglerar hur mycket solvärme en byggnad får utsättas för men det finns certifieringar som uppmuntrar bygg- och fastighetssektorn att väga in den aspekten när nya hus byggs. Till exempel får en byggnad inte klassas som ”Miljöbyggnad” om solvärmelasttalet, ett mått för hur mycket solvärme som passerar fönstren, inte är tillräckligt bra.

David Andréen, forskare vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds universitet, delar Åsa Wahlströms bild av att det finns mycket vi kan göra för att våra hus ska klara värme bättre.

Han undersöker hur man med 3D-priniting kan bygga en ny typ av väggar som gör att hus kan ventileras mer effektivt. Han har tagit fram prototyper som hämtar inspiration från den metod termiter använder i sina bon. Han förklarar att termitstackar fungerar ungefär som den mänskliga lungan. Stacken ventileras på ett sådant sätt att syre tas in och koldioxid släpps ut. Samtidigt bevaras en hög luftfuktighet.

Väggarna som David Andréen utvecklar är fulla av små ihåligheter där luft kan släppas in eller ut genom ett nätverk av små kanaler. Genom att ”vibrera” luften i kanalerna med små, inbäddade högtalarmembran kan man skapa turbulens och därmed effektivt ventilera och till exempel få in sval luft nattetid. Membranen i väggarna är eldrivna men mycket energisnåla.

− Tidigare har det varit dyrt att göra sådana här komplexa strukturer, men i och med 3D-printing kan det till och med bli billigare än att göra en kompakt vägg eftersom ihåligheterna gör att det krävs mindre material, säger han.

Ny teknik – traditionella material

Tekniken som David Andréen använder må vara ny, men materialen han intresserar sig för är väl beprövade. Han tror till exempel att vi kommer bygga mer med lera i framtiden, inte minst för att det isolerar bra från såväl kyla som värme.

− Jag tror att vi kommer få se en återgång till mer naturliga material, säger han och nämner kolfiber och trämassa som andra intressanta alternativ.

Än har det inte byggts några hus med den typ av väggar som David Andréen utvecklar i sin forskning, men han tror inte att det behöver dröja så länge innan vi ser de första.

− Jag har jobbat med det här sedan 2009. Då var det väldigt radikalt och ansågs lite knasigt men nu är 3D-printing etablerat och digitala lösningar börjar slå inom byggindustrin. Samtidigt ökar förståelsen för att vi måste göra saker annorlunda.

Apropå att inspireras av termiter ser David Andréen att vi, precis som insekterna, borde anpassa våra hus mer efter platsen där de ska stå, för att till exempel minska utsattheten för solvärme.

− Termiter har inga ritningar men på något sätt lyckas de alltid få sina byggen att fungera. Deras bon ser olika ut beroende på var de finns: i skuggan under ett träd eller mitt i solen på savannen. Vi människor tycker att det är enklare att bara bygga fyrkantigt och sedan sätta in luftkonditionering, men jag hoppas att vi ska börja tänka annorlunda.

”Vi får stå ut med lite värme”

Åsa Wahlström tror att framtidens hus kommer att klara värme bättre än dagens, men i ett varmare klimat tror hon också att vi generellt kommer behöva lära oss att ”stå ut med lite värme”.

− Vi kanske inte kan räkna med att ha 22 grader inomhus hela sommaren. Vi kanske får acceptera uppåt 30 grader några få dagar om året, och om vi måste sätta in kylsystem räcker det kanske att bara ha det i sovrummet?

Hon tycker att kylsystem främst ska användas för riskgrupper på särskilda boenden och äldreboenden, och så klart på sjukhus. Även i de här sammanhangen hoppas hon att vi framöver i större utsträckning får se andra, mer klimatsmarta, lösningar som till exempel fjärrkyla. Då kyls vatten i en central anläggning till exempel med hjälp av kallt sjö- eller havsvatten för att sedan transporteras ut till fastigheter som är anslutna till fjärrkylanätet.

− Det systemet är inte så väl utbyggt än men det kommer förhoppningsvis bli vanligare.