Livsstilsbyte kan få fler att lämna stan

Lugn omgivning, naturupplevelser och lägre levnadsomkostnader lockar många storstadsbor att flytta till mindre kommuner på landsbygden. Forskare undersöker nu vad det är som lockar många till ett enklare liv, och hur man i samhällsplaneringen kan underlätta detta val.

Downshiftare är personer som frivilligt väljer att gå ner i inkomst för att ha mer tid för relationer, kreativa idéer eller ett eget företag. De vill lämna ekorrhjulet i storstan och flytta till lugnare områden på landsbygden.

De är intresserade av social och ekologisk hållbarhet och har valt att säga upp sig eller jobbar en eller två dagar i veckan. Frivillig enkelhet handlar om självförsörjning och att medvetet ha valt en livsstil med låga inkomster från början.

‒ Vi ska undersöka vad som ligger till grund för val av livsstil, säger Marco Eimermann, projektledare och forskare vid institutionen för geografi vid Umeå universitet som kommer att genomföra projektet tillsammans med Charlotta Hedberg vid samma institution.

Uppskattar enkelheten

Stressrelaterade sjukdomar kan vara en viktig del i livsstilsförändringen. Man kanske har sagt upp sig tillfälligt och så blir det mer permanent. Föräldraledigheten är också en period när man inte jobbar lika mycket. Det kan väcka tanken på att förändra sin situation.

‒ Vi gör vår studie utifrån ett geografiskt perspektiv. Vi ska titta på vilka orter som anses vara attraktiva för downshifting. Mindre kommuner kanske ser en möjlighet att tilltala downshiftare.

Han nämner Robertsfors kommun norr om Umeå som har en ekoby nära kusten. De vill möjliggöra inflyttning av hållbarhetsintresserade familjer. Åsele har lockat till sig barnfamiljer från Stockholm och folk från både Holland och Tyskland.

‒ Jag fick höra att barnfamiljer flyttat dit för att de uppskattar enkelheten. De börjar odla egna grönsaker och tycker att det är skönt att slippa bilköer, säger Marco Eimermann.

Infrastruktur en förutsättning

Åsele är en av de svenska kommuner som numera marknadsför sig i Holland, till exempel på den årliga Emigrantmässan nära Utrecht, störst i sitt slag i Europa.

I projektet ska forskarna titta på om kommuner och byggföretag i Västerbotten planerar för att attrahera livsstilsmigranter.

Tidigare forskning har visat att livsstilar förknippade med downshifting och frivillig enkelhet är ekologiskt och socialt hållbara, samtidigt som samhällsplaneringen kan underlätta för dessa livsstilar exempelvis genom bostadsplanering.

‒ Kommuner kan också se till att det finns bra infrastruktur. Att internet och bredband fungerar är en förutsättning för internetbaserade företag, understryker Marco Eimermann.

Möjligt att starta företag

Den svenska landsbygden där den digitala infrastrukturen är välutvecklad kan locka till sig nya invånare i en – åtminstone småskalig – befolkningsomfördelning från stad till landsbygd, menar Marco Eimermann.

Om fler startar lokala företag kan fler personer anställas. Det kan leda till att fler kan bo kvar på landsbygden, och till att skolor och förskolor inte behöver stänga.

‒ Om man lyckas behålla downshiftare och gör det möjligt för folk att starta egna företag och driva dessa som de vill så kan det gynna kommuner i till exempel Västerbottens inland, säger han.

En nationell fråga

Forskarna ska undersöka vilken typ av service från kommuner som downshiftare värdesätter. Vad är det som gör att vissa orter uppfattas som attraktiva? Vad bidrar till vilka politiska beslut som tas och andra beslut inom samhällsplanering?

‒ Vi vill se hur lokalsamhällen kan gynnas genom planering. Om allt fler väljer att arbeta mindre eller slutar jobba innan pension så kan detta också bli en nationell fråga.

Gränsen mellan stad och landsbygd håller på att luckras upp, förklarar Marco Eimermann.

‒ Man kan vara både stadsbo och landsbygdsbo. Många har sommarstugor med tillgång till internet och väljer att jobba där delar av året. Jag tror att downshifting och frivillig enkelhet är en växande trend, säger han.