Vatten
De kan ha svaret på giftgåtan i Bottenhavet
Miljögifter som fasades ut på 70-talet har återigen dykt upp i havsörnens ägg. Forskarna misstänker att havsborstmaskens intåg i Bottenhavet kan ha betydelse för varför man nu hittar gifterna i näringskedjan.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Läckande fiberbankar
Mycket pekar på att miljögifterna kommer från läckande fiberbankar, de vill säga rester från massa- och pappersindustrin, i bottensedimenten. Forskare från Umeå universitet och SLU kartlägger därför i ett pågående projekt förekomsten av miljögifter i ett antal fiberbankar samt försöker hitta de mest kritiska områdena. I projektet studerar man även vilka faktorer som kan påverka frisättning och upptag av gifter i bottenlevande djur. – Det är viktigt att snabbt identifiera de platser som släpper ifrån sig de miljöfarliga ämnena. Förstår vi även processerna bakom detta frisläppande kan vi föreslå åtgärder som stänger av frisättningen. I något steg sker troligtvis ett upptag av gifterna in i de bottenlevande djuren och vidare upp i näringskedjan, och kan vi strypa detta upptag är mycket vunnet, säger Mats Tysklind, professor i miljökemi och en av forskarna i projektet.Gifter vandrar upp i näringskedjan
En hypotes är att gifterna paradoxalt nog hamnar i näringskedjan när havsbottnarna mår biologiskt bättre. Om det finns mer liv på botten kan gifterna vandra upp i näringskedjan via bottenlevande djur, vidare upp till fisk, och slutligen till havsörn. Men det handlar inte enbart om att bottnarna fått mer liv. Vilka arter det är som lever på botten kan också vara avgörande för hur gifterna sprids. En art som forskarna tycker är särskilt intressant är havsborstmasken Marenzelleria viridis, en invasiv art som under de sista tio åren spridit sig i Bottniska viken, och som forskarna har hittat i samtliga av sina sedimentprover. I projektet ska man därför försöka ta reda på hur stor betydelse havsborstmasken har för de ökade halterna gift i näringskedjan.Havsborstmasken kan spela viktig roll
Enligt Mats Tysklind kan masken bidra med gifter till näringskedjan på två sätt. Den gräver djupare i sedimenten och den utgör föda åt andra arter. – Havsborstmasken skiljer sig från de inhemska arterna, som exempelvis vitmärlan, genom att den gräver sig mycket djupare ner i sedimenten. På så sätt kan de mer djupliggande gifterna komma upp till bottenytan och då bli tillgängliga för andra bottenlevande djur, säger Mats Tysklind. Havsborstmasken verkar också klara av att leva på de bottnar som inhemska arter inte trivs på. – Vi hittar havsborstmasken i dessa extrema miljöer som många andra arter inte klarar. Havsborstmasken är mycket tålig och tycker om åldrat organiskt material som just finns i fiberbankar och fiberrika sediment.
Här tar Mats Tysklind och kollegan Anna Palmbo Bergman vattenprover för att undersöka om vattnet är påverkat av sedimentens giftiga innehåll. Foto: Umeå marina forskningscentrum
Fakta
Under 1970-talet var den svenska havsörnen nära att utrotas. Men i takt med att miljögifter, som exempelvis DDT och PCB, förbjöds och fasades ut kunde populationen återhämta sig. Nu är det dock något som har hänt. Miljögifterna har återigen påträffats i okläckta örnägg. Och forskarna ser samma typ av skalförändringar som dem man såg på 70-talet. Förutom havsborstmaskens betydelse för de ökade miljögifterna vill umeåforskarna även undersöka andra möjliga orsaker till varför gifterna har blivit tillgängliga just nu. Klimatförändringar och andra miljöförändringar kan också vara tänkbara faktorer. Förändringar i miljön kan exempelvis orsaka fler stormar, ge en ökad temperatur eller minskad salthalt, vilket är processer som enligt forskarna kan ge högre föroreningsnivåer. I vissa områden kan undervattensskred eller gasutveckling även förekomma, fenomen som båda kan öka frisättningen. Projektet ”Studier om reaktivering av miljögifter från fiberbankssediment i norra Östersjön (REACT)” har beviljas 7 510 000 kronor från Formas. Projektet pågår mellan 2013 och 2016.
