Kommuner och regioner skulle kunna dra betydligt större nytta av lantgårdar inom social omsorg, utbildning, sjukvård och integration, enligt en ny rapport.

Inom lantbruket har det länge funnits gårdar som har hjälpt utsatta människor genom att erbjuda arbetsplatser och ibland även ett nytt hem, men rationaliseringen har försvårat dessa funktioner. Enligt den nya rapporten från SLU behövs nya betalningsmodeller för att entreprenörerna ska få förutsättningar för att satsa på sin verksamhet.

– Det behövs också ökad kunskap i kommunerna om kostnadsbilden i den här typen av verksamhet, som varierar stort mellan kommunerna i dagsläget, säger Jenny Höglund, som har disputerat om detta vid Karlstads universitet.

Internationell forskning har visat att lantgårdar kan ge exempelvis ökad motivation, social kontakt, känsla av att känna sig behövd, upplevelse av att kunna klara av uppgifter, ökad rörelse och ökat psykiskt välmående.

Svensk forskning har visat att lantgårdar kan ge stöd inom social omsorg och bland annat hjälpa skolelever med olika utmaningar, men det finns många fler målgrupper som skulle kunna gynnas av lantgårdsbaserade insatser.

– En utbyggnad av lantgårdsbaserade insatser i Sverige skulle också kunna skapa fler jobb på landsbygden, och särskilt gynna kvinnligt företagande, menar Lena Lidfors, professor vid SLU, i ett pressmeddelande.