Vad och hur kommer vi att äta i framtiden? I takt med att människorna på jorden blir fler och odlingsytan krymper tilltar uppfinningsrikedomen. Enligt matetnologen Håkan Jönsson kommer livsmedel allt oftare tillverkas av sådant som vi i dag kastar bort.

Genom att tillvarata sidoströmmar, det vill säga sådant som i dagsläget i bästa fall blir djurfoder, är det möjligt för företag att såväl hitta nya intäkter som att signalera hållbart ansvarstagande. I dag läggs ett alldeles för stort ansvar på konsumenterna generellt. Det säger Håkan Jönsson, docent i etnologi och lektor i livsmedelsteknologi vid Lunds universitet.  

Idén om cirkulära lösningar innebär delvis en återgång till det gamla jordbrukssamhället, då tillgång till begränsade resurser tvingade fram en hållbar fördelning mellan växter, foder och djur.

– Problemen uppstod när det gamla platsbundna bysamhället övergick till en nationell och internationell jordbruksmarknad. De gamla principerna om cirkularitet ersattes inte av några nya.

Han önskar att de som utformar regelverken skulle lyssna mer på lantbrukare.

– Som det är i dag får jordbrukare anpassa sig väldigt mycket, inte utifrån sin egen kunskap om vad jorden kan bära, utan snarare vilka typer av bidrag som det finns att hämta i olika regelverk. Lantbrukare borde ges mer utrymme att experimentera, i stället avfärdas de som ett särintresse, säger Håkan Jönsson i ett pressmeddelande.