Laxar som får i sig rester av ångestdämpande läkemedel tar större risker när de vandrar ut till havet – vilket gör att de i större utsträckning når Östersjön. De blir också mer asociala.

Läkemedelsrester i hav, sjöar och vattendrag kommer både från tillverkningen av medicinerna och från avloppet när vi människor använder dem.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har följt 279 unga laxar, som fick läkemedel motsvarande de som hittas i vattendrag, längs den 28 kilometer långa vandringen längs Dalälven, ut i Östersjön.

Studien visar att laxar som fått låga halter ångestdämpande läkemedel passerade de två kraftverksdammarna längs vägen snabbare än laxar som inte fått det. Rovfiskarna i dammarna gör att det är farligt för unga laxar att passera, de brukar i stället vänta in varandra och passera i stim.

– Det gjorde också att fler av de medicinerade laxarna till slut nådde Östersjön. I uppföljande labbexperiment kunde vi se att laxar som fått klobazam blivit mer asociala och risktagande. Det är en förklaring till varför de valde att själva snabbt simma förbi hindret i stället för att vänta på andra, säger Jack Brand, forskare vid SLU, i ett pressmeddelande.

Att fler laxar når Östersjön är inte självklart positivt, förändringar av en arts beteende kan få långtgående effekter både på arten och hela dess ekosystem.

För att få bukt på problemen med läkemedelsrester i naturen efterlyser forskarna bättre teknik för avloppsrening och en striktare lagstiftning.