Trädens årsringar kan avslöja allt från klimatförändringar till tidigare bränder och markföroreningar. Med digitaliseringen blir den gamla tekniken mer relevant än någonsin.

Björn Gunnarson avviker från promenadstigen. I stället tar han sikte på en samling tallar i parkområdet Stora skuggan, ett par stenkast från Stockholms universitet. Ur väskan plockar han fram ett T-format verktyg.

– Det ser inte mycket ut för världen, men det här är crème de la crème! Tillväxtborren är lite av ett ingenjöriskt mästerverk faktiskt, säger Björn Gunnarson.

Han är dendrokronolog vid Stockholms universitet och forskar på årsringar. Med vana rörelser kör han in verktyget i barken och sätter i gång att veva. Ut från trädet stansas snart en randig och trollstavstunn borrkärna.

En årsring i borrkärnan representerar ett år. Bredden på varje årsring säger något om både temperatur och mängden nederbörd från just det året. Varmare temperatur gör att ringen blir bredare och ljusare, medan kallare temperatur gör ringen smalare och mörkare. På så sätt går det också att ta reda på hur klimatet har förändrats historiskt på platsen.

Björn Gunnarson borrar sig in i ytterligare en tall. Det går lite trögare den här gången, men det dröjer inte länge förrän han samlat på sig ett litet plockepinn. Samtliga prover märks noga och förvaras i en tom dryckesbehållare för rökig whisky. Sedan styr han tillbaka mot universitetsområdet.

– Som mest samlar jag 80–100 borrkärnor på en dag. Då känns det i armarna, kan jag säga!

  • Björn Gunnarson är föreståndare för Stockholms dendrokronologiska laboratorium och expert på årsringar.
  • Med en tillväxtborr går det att skapa ett litet titthål in till trädens årsringar utan att skada trädet.
  • En borrkärna fungerar som ett smakprov. ”Du får en helt annan översikt om du har en rund träskiva där alla ringar syns tydligt, men markägarna blir inte så glada om man använder motorsågen på levande träd”, säger Björn Gunnarson.
  • Trädens årsringar är en viktig pusselbit inom klimatforskningen. Storleken och utseendet på ringen kan bland annat avslöja om ett specifikt år har varit kallt eller varmt, torrt eller regnigt.
  • Hårda träslag som tall lämpar sig extra bra att studera. Urgamla tallar tenderar också att bevaras förhållandevis väl på grund av sitt rika innehåll på kåda.

Stockholms dendrokronologiska laboratorium beskrivs som hjärtat i verksamheten och visar sig vara en korsning mellan ett labb och en träslöjdssal. Det doftar svagt av kåda och trä. Björn Gunnarson plockar fram dagens prover och konstaterar att tallarna är cirka 130 år gamla. Det låter ganska mycket, men för honom är det ingen ålder att tala om.

I ett surrande kylrum ligger tusentals träbitar förpackade i olika plastbackar. Här inne finns bara uråldrigt material. Borrkärnorna från levande träd förvaras torrt, men materialet här inne är så gammalt att det måste förvaras i en fuktig miljö för att träet inte ska spricka. På botten av sjöar, där syret inte har kommit åt att bryta ner materialet, kan gamla träd bli liggande i åratal. Då kan forskarna såga sig en rund skiva mitt i stammen och sedan sänka resten i sjön igen. En handskriven lapp berättar att en brunslemmig träskiva har 3000 år på nacken.

Genom att pussla samman årsringsserier från träd som levt under olika tidsperioder går det att skapa långa och sammanhängande kronologier. Sveriges äldsta, och faktiskt en av världens äldsta kronologier, är 7500 år gammal och kommer från Torneträsk i Lappland. Dessa årsringar ligger till grund för nästan samtliga klimatrekonstruktioner som har gjorts runt om i världen, bland annat från FN:s klimatpanel.

– När IPCC deklarerar att det är varmare nu än på 1400 år bygger mycket av den informationen på data från årsringar. Man använder sediment och iskärnor också, men det är bara årsringarna som kan leverera en årlig upplösning och där man med säkerhet kan säga att ett särskilt år var kallare eller varmare. Ganska coolt va? säger Björn Gunnarson.

  • Att få med sig en hel skiva med årsringar är alltid att föredra. Björn Gunnarson åker regelbundet på fältarbeten i jakt på nytt material.
  • Ur ett klimatologiskt perspektiv blir det extra intressant är det att studera träd vid trädgränsen, som växer på marginalen av vad de klarar av. I Torneträsk är träden mer beroende av temperatur än någon annanstans i världen, vilket reflekteras i årsringarna.
  • Björn Gunnarson har själv samlat in en stor mängd av träproverna i labbet. Både inrikes och utrikes. Så sent i förfjol reste han till Grönland för att hämta drivved.
  • De flesta prover innehåller åtminstone 100 årsringar. Tillsammans utgör de olika proverna varsin bit i ett jättepussel.

Årsringar används inte bara för att dra slutsatser om klimatförändringar. Efter en skogsbrand bildas tydliga ärr i årsringen. Det kallas för brandljud, och används för att mäta historisk förekomst av brand. Träd som överlever laviner eller jordbävningar bildar reaktionsved för att kompensera för skevheten och se till så att kronorna åter pekar rakt upp. Med årsringarnas hjälp går det också att spåra gamla översvämningar och markföroreningar.

Med digitaliseringen har dendrokronologin fått ett uppsving. Forskare från hela världen delar data i en gemensam databas och med hjälp av ny teknik går det också att studera materialet mer noggrant än någonsin.

Björn Gunnarson stänger dörren om kylrummet och kliver in i ett skrymsle i en annan del av labbet. Här står en maskin som kan röntgenfotografera träet.

– Då blir upplösningen ännu bättre, tydligare och mer exakt. Vi vill hela tiden pusha vetenskapen framåt. Det här är inte slut än och det är därför vi sparar allt material och allt jobb som har lagts ner. Om 50 år kanske en yngre kollega kommer att studera med helt nya metoder.

Han ligger själv i framkant i sin forskning. Björn Gunnarson studerar just nu markföroreningar. Kemiska ämnen kan tas upp av träden och inkorporeras i årsringarna. Något som kan få stor praktisk betydelse eftersom den som förorenar mark enligt lag är skyldig att sanera efter sig.

– Det kallas för dendrokemi, men jag gillar att slänga mig med dendro forensic. Det låter som något ur en polisserie på tv!

  • Genom att röntga materialet kan Björn Gunnarson dra slutsatser med större säkerhet än tidigare. Här analyserar han också material åt exempelvis Vasamuseet.
  • Varje årsring motsvarar ett år. Just den årliga upplösningen har gjort att dendrokronologin fått många olika användningsområden.
  • Bland skatterna i kylrummet finns bland annat en bit av Vasaskeppet som Björn Gunnarson fick för att analysera innehållet av järn och svavel.
  • År 1628 före vår tideräkning är ett mystiskt år. I kronologier från stora delar av världen är just denna årsring extra liten. Allt talar för att en speciell händelse fick global inverkan på klimatet. ”Skitläckert!” säger han.

För en tid sedan anlitades Björn Gunnarson som expert i ett franskt rättsfall. Hans uppdrag var att analysera årsringar från ett före detta industriområde. Materialet användes som bevis i en miljörättgång.

– Vi är bara en handfull i hela världen som jobbar med det här, men det vore så fantastiskt om vi kunde hitta en vetenskapligt solid metod för att studera fler ämnen från markföroreningar i årsårsringar. Svavelhalterna ser vi tydligt redan i dag, så det är på gång.

Att han blev dendrokronolog var inte helt självklart. Björn Gunnarson började som skogsarbetare och hade planer på att bli jägmästare. Långt senare, när han läste på universitet och skulle göra sitt examensarbete, behövdes någon som kunde använda motorsåg.

– Så då ramlade jag in på att mäta årsringar. Jag höll på i flera månader. När jag blundade om kvällarna dansade det förbi framför ögonen, säger han.

Att han sedan har stannat kvar i forskningsfältet handlar mycket om exaktheten. Han kan med säkerhet säga att en viss årsring kommer från år 1601. Samtidigt krävs också ett stort mått av hantverk för att pussla ihop flera olika kronologier till tusenåriga sekvenser.

– När man får ihop något som man har funderat på länge blir det som ett lyckorus, säger han.

Någon gång blir det tvärtom också. I två decennier har han pusslat ihop en serie kronologier från Jämtland. Sammanlagt rör det sig om 7200 år, men mellan 1650 och 1633 före vår tideräkning saknas 17 år. De sista snöpliga åren kan mycket väl ligga någonstans i kylrummet. Kanske ligger de på botten av en sjö. Han vet inte.

– För de allra flesta spelar de sista 17 åren ingen som helst roll, men jag ger mig inte. Jag kallar det för mitt livsprojekt, säger han.