Vad sägs om att laga middag i mikron eller att ladda mobiltelefonen med vevkraft? I framtiden tror forskare att tillfälliga strömavbrott och låg energitillgång kan bli en naturlig del av vardagen. Nu designar de produkter som är rustade för utmaningen.

Apparaten påminner om en liten jukebox. Andra har i stället misstagit den för en radio eller rentav en kattbur. Den är stilren och går i vita färger och ljust trä. När Helena Strömberg trycker på en knapp lyser det behagligt från ett bomullstyg. Det är alltså en lampa, men inte bara.

Så fort hon skruvar lite längs ena kortsidan lyssnar vi plötsligt på en finsk radiosändning som snart övergår i P2-flöjtar och slutligen blir till hip hop på en kommersiell radiokanal. Den besynnerliga manicken är också utrustad med eluttag och usb-portar. En procentsiffra anger batterinivå.

Den ljusa apparaten som står framför oss är inget mindre än en lampa, en radio och en powerbank – samtidigt. Forskarna har ännu inte bestämt sig för vad den ska kallas. Arbetsnamnet är boostbox, eftersom den boostar både teknik och humör i samband med strömavbrott. Den är byggd ovanpå ett batteri och med hjälp av ett handtag går den enkelt att plocka med sig. Den är dessutom utrustad med vev så att hela kalaset kan vevas upp igen om batterinivån skulle sjunka.

Fler strömavbrott

De flesta av våra moderna apparater är helt beroende av el. Det gäller förstås mobiltelefon och dator, men också spis, kylskåp och element. Under ett strömavbrott slutar även vattenkranen att fungera och det går inte längre att spola i toaletten. Är vi förberedda på det?

Det enkla svaret är nej. Det konstaterar Helena Strömberg som är designforskare vid institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers tekniska högskola. Hon leder projektet Design för en energiresilient vardag. Tanken är att undersöka hur vardagslivet kan bli mer motståndskraftigt mot energirelaterade problem.

– I dag är det ovanligt med strömavbrott i Sverige, många upplever det bara en gång vart tionde år. Om väderberoende solceller och vindkraftverk blir vanligare i framtiden kan tillgången på el bli mer ojämn, säger Helena Strömberg.

  • Helena Strömberg vill underlätta för en mer hållbar vardag. ”Väldigt många människor har en önskan om att vara mer miljövänliga, men tekniken är inte alltid för det. Det vill jag ändra på”, säger hon.
  • Med en specialdesignad grendosa blir den svenska energiförbrukningen tydlig. Vid god tillgång på el är alla fyra eluttag tillgängliga. Morgon och kväll slocknar två av uttagen. Då är endast två fria att använda.
  • Kommer framtidens tvättmaskiner och mobiltelefoner vara mindre beroende av el? Det undersöker forskare och andra experter från bland annat Chalmers och Rise.
  • Boostboxen är tillverkad av ekobetong, bomullstyg och träpaneler. Om batteriet tar slut går det att använda en vev. ”Det tar ganska lång tid att veva upp en procent, men det är bara en prototyp så det skulle säkert gå att lösa”, säger Helena Strömberg.

Elnätet byggs ut

I nästan tre decennier har den svenska elanvändningen varit tämligen konstant. Vår årsförbrukning har hamnat runt 140 terawattimmar (TWh), men i framtiden räknar Energimyndigheten och Svenska Kraftnät med en fördubbling av energianvändningen. För huvuddelen av ökningen står elintensiva industrisatsningar som batterifabriker, serverhallar och fossilsnålt stål. Det hela kräver en rejäl utbyggnad av elnätet. Om utbyggnaden ska ske med hjälp av förnybar energi uppstår flera utmaningar.

Både solceller och vindkraftverk är väderberoende. Det blåser inte varje dag och solen skiner inte om nätterna. Än så länge är det också svårt att lagra energi från en dag till en annan. Därför tror forskarna att tillfälliga strömavbrott och perioder av lägre energitillgång kommer att bli allt vanligare.

Vardagsprylarna kan också behöva designas om så att de fungerar även utan el. Det kan till exempel handla om att bygga in vevkraft som en alternativ strömkälla till mobiltelefonen. Det kan också vara möjligt att utforma tvättmaskinen på ett sätt som gör att tvätten blir centrifugerad även om strömmen går innan tvättprogrammet är klart. Inom den så kallade prepperkulturen finns redan en hel del att köpa, men Helena Strömberg motsätter sig formspråket.

– De här grejerna är ofta svarta eller kamouflagefärgade. Man designar för en dystopisk framtid. Boostboxen är designad för att vara antitesen till det där. Den ska se hemtrevlig ut och kunna stå i en bokhylla. Den ska inte förknippas med krig, säger hon.

  • Att handvispa grädde med den här typen av visp tar tid och är ganska jobbigt. ”Men det går säkert att göra moderna varianter av gammal teknik som är skönare att använda och har bättre precision”, säger Helena Strömberg.
  • Hur får man människor att cykla till jobb och skola? Det har Helena Söderberg forskat en hel del kring. Hon konstaterar att det är viktigt att välja rätt cykel, men att det också behöver finnas funktionella kläder som inte nödvändigtvis är designade för sportändamål.
  • Med start den 21 maj kommer forskarna att ställa ut både egendesignade och loppisfyndade prylar i en utställning på Rians designmuseum i Falkenberg.

Många vill hjälpa till

En annan utmaning är så kallad kapacitetbrist. Om förbrukningen är tillräckligt hög finns det en risk att elnäten inte klarar av att leverera all den energi som krävs. Problemet blir som störst under kalla vinterkvällar, då många lagar mat, tvättar och grejar samtidigt. Det blir helt enkelt fullt i elnätet.

Framtidens elavtal kan därför bli billigare för den som exempelvis går med på en timmes strömavbrott i månaden. Kanske kommer det att etableras en modell där de som är i störst behov av el prioriteras, som exempelvis patienter med hemdialys som är direkt beroende av elen för sin överlevnad.

I projektet har forskarna gjort intervjuer med hushåll runt om i landet. Testpersonerna har också utsatts för strömavbrott av olika slag.

– Jag blev faktiskt förvånad över hur positivt folk i studien reagerade på kortare strömavbrott och andra begränsningar. Folk vill gärna bidra till samhället på något sätt och många upplevde också att det gick bättre och bättre i takt med att de vande sig.

  • I projektet har experter tagit fram recept som lämpar sig vid strömavbrott och situationer med begränsad energitillgång. Böngrytan och nudelsoppan var testpersonernas favoriter.
  • Att laga mat i en mikrovågsugn är ett energisnålt sätt att laga mat. Har man en termos med hett vatten hemma kan man enkelt laga en cous cous-rätt – helt utan el.
  • Morötter håller extra länge om de förvaras i en låda med sand. Helena Strömberg konstaterar att det finns mycket gammal kunskap om matlagning och matförvaring som kan komma väl till pass i en vardag med mer ojämn tillgång till el.

Matlagning under strömavbrott

Just mat var något som de flesta pekade ut som kritiskt. Det måste gå att laga mat även om det är strömavbrott. Förutom boostboxen har forskarna därför tagit fram en matkasse och ett recepthäfte med ett antal olika maträtter som går att tillaga i en situation med begränsat med el, eller ingen el alls. Alla recept är skapade av Hanna Olvenmark, dietisten och bloggaren som gjort sig känd som Portionen under tian.

Helena Strömberg plockar fram ett paket med cous cous och rör snabbt ihop en bönröra utifrån ett av recepten. Hade hon haft en termos med hett vatten hade hon kunnat göra rätten helt utan el. Nu värmer hon i stället vattnet ett par minuter i mikron.

– Många ser inte kall mat som riktig mat. Det kanske vi kommer att behöva ändra på. Om man ändå vill ha varm mat är mikron ett bra alternativ eftersom den kräver betydligt mindre el än spisen, säger Helena Strömberg.

Måste allt gå på el?

Själv har Helena Strömberg ägnat hela sin forskarkarriär åt design som stöttar, uppmuntrar eller möjliggör hållbara vardagsbeteenden. Hon har forskat om allt från elbilar till cykling och flergångs-kaffemuggar.

– I början skakade folk på huvudet åt det här projektet, men särskilt med de höga elpriserna märker vi ett stort intresse för de här frågorna, säger hon.

Även coronapandemin och Ukrainakriget har gjort människor mer medvetna om krisberedskap och vilka sårbarheter som finns inbyggd i den teknik vi använder dagligen.

– Det sägs att elanvändningen ska dubblas. Det finns förstås fördelar med att elektrifiera, men vi pratar inte lika mycket om problemen. Måste allt gå på el? Och måste kylskåpet verkligen ha en internetuppkoppling? Det tycker jag att vi ska fundera på.