Kvarnarnas stora svinn förvånar forskarna

Svinnet från livsmedelsindustrin är sex gånger större än man tidigare trott, och allra störst är problemet på kvarnar och bagerier. Här ligger det årliga svinnet på 83 000 ton, och en stor del är nyttigt vetekli som borde hamna i våra magar.

En rapport från Naturvårdsverket ändrar bilden av hur mycket svinn som orsakas av livsmedelsindustrin. Forskarna har använt en ny metod för att få mer detaljerade uppgifter från olika delar av industrin, och resultatet visar att svinnet är betydligt större än man sett tidigare.

− Vi blev förvånade över att det visade sig vara så mycket mer, säger Johan Hultén, som jobbar vid IVL Svenska Miljöinstitutet och är en av forskarna bakom rapporten.

Det som undersökts i studien är mat som har blivit avfall, inklusive biogas. Rapporten klassar till exempel inte sådant som har blivit djurfoder som svinn.

Bland sektorerna med störst svinn finns till exempel kött och chark, mejerier och glasstillverkning samt frukt, bär och grönsaksberedning.

Mest svinn från kvarnar och bagerier

Det allra största svinnet kommer enligt Naturvårdsverkets rapport från kvarnar, bagerier och stärkelsetillverkning.

Att svinnet från den sektorn är stort framgår också av en studie från Jordbruksverket, som genomförts av Helena Persson Hovmalm, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Hon granskade svinnet från fyra svenska kvarnar, som tillsammans står för hälften av den svenska kvarnverksamheten. Studien visade att hela 20 procent av vetet som levererades till kvarnarna gick till andra ändamål än livsmedel:

− Det är mycket, och en hel del av det skulle kunna användas till livsmedel om förutsättningarna varit annorlunda, säger Helena Persson Hovmalm.

Hon såg att nästan allt svinn från kvarnarna består av skalrester, alltså vetekli, som blir över vid tillverkningen av vetemjöl. När man gör rågmjöl mals hela kornet ner, men vid tillverkningen av vetemjöl rensas skalet bort och kvarnarna står med mer vetekli än marknaden vill ha. Kvarnarna som Helena Persson Hovmalm gjorde nedslag hos säljer därför mycket vetekli som djurfoder även om kliet rent tekniskt är ett bra livsmedel för människor.

Det har visserligen varnats för att just vetets skal innehåller ganska höga halter kadmium, men i en rapport från år 2022 slår Livsmedelsverket fast att hälsofördelarna med att äta det fiberrika vetekliet överväger nackdelarna. 

Blir biogas i stället för mat

Både rapporten från Jordbruksverket och rapporten från Naturvårdsverket visar att mycket av vetekliet inte blir livsmedel, men rapporterna ger delvis olika bild av vad som händer med det överblivna kliet. Enligt rapporten från Jordbruksverket blir det allra mesta foder medan rapporten från Naturvårdsverket visar att en stor del blir avfall, närmare bestämt biogas.

− Det kan säkert se olika ut på olika kvarnar och bero på hur nära man ligger en rötanläggning eller en foderanläggning, säger Helena Persson Hovmalm.

Johan Hultén vet inte vad skillnaden i resultaten mellan de olika rapporterna beror på, men pekar även han på att rutinerna kan skilja mellan olika kvarnar.

För att ta reda på hur mycket mat som blir avfall inom olika delar av livsmedelsindustrin skickade forskarna bakom Naturvårdsverkets rapport ut en enkät till företag inom många olika branscher. Det är i de enkätsvaren från kvarnföretagen som det framgår att en stor del av vetekliet skickas till biogasanläggningar.

Johan Hultén tycker det är en anmärkningsvärt stor del av vetekliet som blir till biogas.

− Här har vi ett livsmedel som kan användas som mat för människor, men som inte ens blir foder för djur, säger han.

Han hänvisar till EU:s resurshierarki för livsmedel, som visar hur resurser bäst ska användas för att minska matsvinnet. Där hamnar biogas i den nedre delen av listan, längre ner än djurfoder.

”Fel att se kli som svinn”

Linnea Heiskala, hållbarhetschef på Lantmännen Cerealia, känner inte igen bilden att mycket vetekli skulle gå till biogas. Det gäller inte deras verksamhet, enligt henne, utan rutinen är att skicka det som foder.  

Hon tycker att man i diskussionen om svinn ska skilja mellan vetekliet som blir över från kvarnarna och det svinn som uppstår i senare processled, till exempel på bagerierna.

− Det kan bli lite fel att se skalresterna som svinn. Som vi ser det är det en biprodukt som inte är ätbar eller åtminstone inte ätbar i den mängden som vi får i produktionen. Men även biprodukter ska så klart användas på ett så bra sätt som möjligt, säger hon.

Att man från kvarnföretagen ser vetekliet som en biprodukt snarare än som matsvinn känner Helena Persson Hovmalm igen från sin studie.

− Från kvarnarna uppfattar man inte riktigt vetekliet, som blir foder, som svinn eftersom de inte ser att de kan göra något annat med det. Det finns helt enkelt en låg efterfrågan på vetekli till livsmedel idag, säger hon.

Vill se nya produkter med vetekli

Helena Persson Hovmalm konstaterar att ett sätt att minska svinnet från kvarnarna är att öka efterfrågan på vetekli, men hon tillägger att det finns en gräns för hur mycket rent vetekli vi konsumenter kan göra av med. Även den som verkligen vill äta vetekli som en del av sin kost kan nog uppleva att påsen från affären aldrig tar slut, hur mycket man än strör på filen eller i brödbaket.

− Det går åt väldigt lite varje gång, säger Helena Persson Hovmalm.

Hon tror att nytänk kring användandet av vetekli är nyckeln till att minska svinnet från kvarnarna.

Som exempel nämner hon ett SLU-projekt där doktoranden Solja Pietiäinen experimenterade med att tillsätta vetekli i industriell bakning.

− Jag tror att det behövs mer forskning och nya innovativa idéer kring vad man kan göra av den här produkten, säger Helena Persson Hovmalm.

Enligt Linnea Heiskala arbetar Lantmännen på olika sätt för att öka efterfrågan på fullkornsmjöl och fullkornsprodukter, vilket skulle minska mängden överblivet kli.

− Vi jobbar aktivt med att ta fram fullkornsprodukter som uppfattas som attraktiva och goda, så att fler ska vilja äta fullkorn, säger hon.

Att allt det vetekli som i dag blir foder och biogas i stället skulle bli livsmedel tror hon däremot inte är realistiskt, eftersom efterfrågan på vetemjöl är så stor.

”Borde bli en väckarklocka”

Johan Hultén hoppas att siffrorna över hur mycket vetekli som går förlorat som foder eller biogas kan bidra till nya åtgärder och ökat engagemang från kvarnföretagen.

− Det borde bli en väckarklocka som gör att man vill ta vara på den här produkten på nya sätt, säger han.

Han konstaterar att hushållen under de senaste åren stadigt har minskat sitt matsvinn från i genomsnitt 68 kilo per år och person år 2018 till 56 kilo år 2022.

− Jag tycker att vi kan vara stolta över att vi har åstadkommit den här förändringen. Det har gjorts många kampanjer riktade till hushållen genom åren och de verkar ha fungerat. Nu är det kanske dags att skifta fokuset även till andra aktörer och vad de behöver göra.