”Kulturarv och platsidentitet spelar roll för vårt välbefinnande”

”Att prata om våra favoritplatser och landskapets kulturella värden ligger så rätt i tiden.” För andra året i rad anordnar deltagarna i projektet Min plats i biosfären en utställning på tre omtyckta ställen i området Vänerskärgården med Kinnekulle.

Vilken är din favoritplats? Och varför? Det har forskare frågat människor som bor i Unescos biosfärområde vid Vänern. Tillsammans med Vänermuseet och Unesco biosfärsområde Vänerskärgården med Kinnekulle satsar de stort på att presentera sina resultat populärvetenskapligt. Med hjälp av en skrift, korta filmer och en vandringsutställning kommuniceras rön till tjänstemän, politiker och invånarna i det aktuella området.

– Vi vill visa att kulturarv och platsidentitet spelar roll för människors välbefinnande och för en hållbar landskapsförvaltning, säger Ingegärd Eliasson, professor vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, och en av forskarna bakom projektet.

Önskar närmare samarbete

Biosfärområden kallas de över 700 områden i världen som blivit utsedda till modellområden för hållbar utveckling av Unesco.

Förutom att fråga invånarna om deras favoritställen har forskarna studerat hur tjänstemän på länsstyrelse och kommun behandlar frågor om kulturmiljövärden, kulturarv och platsidentitet. Det finns tidigare forskning som pekar på att man mest fokuserar på naturvärden i biosfärsområden, trots att man enligt Unescos utnämning bör ta hänsyn till både natur- och kulturvärden.

– Området vid Vänern är ett gammalt kulturlandskap. Tjänstemännen förstår samspelet mellan natur och kultur i landskapet, men det finns en organisatorisk uppdelning i ”stuprör” som gör det svårt för olika myndigheter att samarbeta inom områdena naturvård och kulturmiljövård. Jag skulle önska att man på både departements- och myndighetsnivå hade ett närmare samarbete kring frågor som rör landskapet. Om vi inte tar med det historiska djupet i beslutsfattandet kan konsekvenserna bli att vi gör felaktiga tolkningar och får en utarmning av kulturmiljön, säger Ingegärd Eliasson.

Samband mellan platsidentitet och välbefinnande

Forskningen visar att ju starkare band en person har till en plats, desto större välbefinnande har personen.

– Det kan man kanske inse intuitivt. Det nya är att vi har fått fram ett statistiskt värde på sambandet mellan platsidentitet och välbefinnande. När tjänstemän tar fram underlag för beslut som ska fattas av politiker, så får argument bättre genomslag ju mer siffror och statistik man kan peka på.

Att många människor har sina unika platser, som de besöker om och om igen, står klart från forskarnas enkätundersökning.

– En förvånansvärt stor procent av invånarna i det här biosfärområdet har sin favoritplats inne i staden. De känner till kulturella kännemärken och händelser kopplade till platser, och jag blir rörd över hur folk verkligen tycker om sina platser.

Både forskarna och praktikerna i projektet tycker att de utvecklat ett gediget sätt att jobba med forskningskommunikation. Arbetet med vandringsutställningens invigning var i full gång när coronapandemin bröt ut. Man satte ändå upp utställningen 2020, men ställde in de planerade kringaktiviteterna.

Rätt i tiden

Sofia Guldbrand är process- och projektledare på Unesco biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle.

– Vi fick pengar över från 2020 som vi kan använda till att genomföra utställningen även i år. Vi har ingen invigning nu heller, men anordnar exempelvis en pandemisäker digital tipspromenad som förstärker innehållet, säger hon.

Med skriften, filmerna och utställningen vill projektet nå målgrupperna tjänstemän, politiker och allmänheten.

– Vi presenterar underlag för hur man kan tänka och förstå vad invånarna värdesätter. Det känns demokratiskt att låta människor komma till uttryck, och det ger mersmak. Vi skulle kunna jobba mer på det här sättet. I och med pandemin känns det också så otroligt rätt i tiden. Vad betyder platserna för oss och hur fyller de på vår energi när vi har det jobbigt?