Krokig väg mot en växtbaserad framtid

För att hejda klimatförändringarna behöver vi äta mer växtbaserat, men hur ska det gå till när så många fortfarande vill ha kött? Ett nytt forskningsprojekt söker svar bland aktörer som driver på för mer vegomat på tallriken.

Djurproduktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, och att minska köttkonsumtionen lyfts fram som avgörande för att nå klimatmålen.

− Det är ett stort skifte som behöver ske. Det krävs att vi förändrar vår matkultur och livsmedelsindustri, säger Marie Leth-Espensen, forskare i sociologi.

Hon leder det nya forskningsprojektet, som startar vid Göteborgs universitet nu i början av året. Bakgrunden till projektet är att vägen till den växtbaserade framtiden, som hon ser det, ännu inte har stakats ut. Enligt henne saknas i stor utsträckning politiska strategier för hur skiftet mot en mer växtbaserad kost ska genomföras.

Uppmärksamma utmaningar

Under studien kommer Marie Leth-Espensen göra nedslag hos aktörer som driver utvecklingen mot mer vego. Hon ska bland annat intervjua innovatörer inom den vegetabiliska livsmedelsindustrin.

Hon ska också träffa representanter för frivilligorganisationer som genom upplysnings- och påverkansarbete vill inspirera till en grönare kost.

Under projektet ska hon även intervjua beslutsfattare som arbetar drivande för ett skifte mot mer växtbaserat. Det kan till exempel handla om politiker som driver frågan om att införa kött-skatt eller som vill ändra kostråden.

− Jag vill uppmärksamma utmaningarna som de här aktörerna upplever i övergången mot mer växtbaserat, och även vad de ser som möjliga vägar för att skapa förändring. 

Starka köttnormer utmanas

Marie Leth-Espensen pendlar mellan Köpenhamn och Göteborg, och den aktuella studien kommer genomföras i Danmark, men hon tror att resultaten kommer vara lika relevanta i Sverige.

Danmark har en stor grisuppfödning och skickar mycket griskött på export. Djurindustrin står för en större del av de totala utsläppen av växthusgaser jämfört med i Sverige, men Marie Leth-Espensen tror att likheterna mellan länderna är större än skillnaderna.

− Sverige och Danmark har liknande mattraditioner och står inför liknande utmaningar för att kunna göra den här förändringen mot mer växtbaserat, säger hon.

Hon ser fram emot att komma igång med projektet, och är särskilt nyfiken på erfarenheterna inom den växtbaserade livsmedelsindustrin. Hon ska undersöka betydelsen av teknisk utveckling inom branschen och vilken roll den spelar bland de olika aktörer som arbetar för att få fler att välja bort kött.

− Det händer mycket inom det här området, till exempel kring labb-producerat kött och fermentering. Den utvecklingen vilar på ett antagande om att livsmedelsindustrin måste lyckas skapa växtbaserade produkter med rätt smaker och texturer, så att det blir lättare för konsumenterna att välja växtbaserade alternativ i stället för kött.

Hon upplever att såväl politiker som aktörer inom civilsamhället sätter stort hopp till att livsmedelsindustrin genom tekniska innovationer ska lösa övergången till en mer växtbaserad kost.

Hon konstaterar att fokuset på teknikutveckling känns igen från andra delar av klimatarbetet. Det råder generellt stor optimism kring att teknologiska framsteg ska ge oss lösningar, så att vi slipper ändra våra vanor och livsstilar.

− Här kan problemet bli att man satsar stort på teknikutveckling i stället för att till exempel arbeta med kostpolitik och ekonomiska styrmedel. Man riskerar att förbise att det kan finnas bättre och samhällsekonomiskt billigare sätt att få människor att äta grönare och hälsosammare.

Det finns ju aktörer som förlorar på skiftet mot mer växtbaserat, som djurindustrin. Hur ska man hantera det?

− Så är det, men samtidigt är det inte nödvändigtvis så att det finns en motsättning mellan olika delar av livsmedelsindustrin. Även företag som tillverkar animaliska livsmedel ser att det sker en stark tillväxt inom växtbaserat, och många av de här företagen tillverkar numera även växtbaserade produkter. De ser det inte som ett ”skifte” bort från animaliska produkter utan satsar på växtbaserat och animaliskt parallellt. Just nu är den stora utmaningen att skapa folkligt stöd och politisk vilja att genomföra en förändring som skapar möjligheter för jordbrukare och anställda inom livsmedelsindustrin att ställa om.

Vad hoppas du att din forskning ska bidra med i den bredare diskussionen om hur vi når hållbara samhällen?

− I och med att den animaliska livsmedelsproduktionen står för stor miljö- och klimatpåverkan tror jag att det är viktigt att rikta uppmärksamhet mot svårigheterna som finns i att genomföra skiftet mot en mer växtbaserad kost. I det sammanhanget blir det viktigt att undersöka samspelet mellan livsmedelsproducenter, civilsamhällets organisationer och politiska beslutsfattare.

Var tror du vi är om tio år? Kommer växtbaserat att ha tagit en dominerande roll?

− Jag tror säkert att industrin för växtbaserat kommer ha vuxit. Vi kommer ha nya livsmedel och vi vill också äta grönare. Men jag tror fortfarande att tyngden kommer ligga på animaliska livsmedel, om det inte sker stora politiska reformer.