Kritik mot teknikoptimismen

Oansvarigt att välja oprövad teknik för att rädda klimatet, det tycker forskare från bland annat Uppsala universitet, vilka efterlyser en skarpare klimatpolitik som inte spelar med planetens framtid på ett riskfullt sätt. Men åsikterna går isär. Chalmersforskare menar att det ena inte behöver utesluta det andra.

Parisöverenskommelsen om klimatet handlar om att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Den förutsätter att kol då binds i marken, i så kallade negativa utsläpp. Men en rad svenska forskare ställer sig nu kritiska till den teknik som krävs. I en debattartikel menar forskarna att tekniken är oprövad och inte tillräckligt känd.

Tekniken kräver stora arealer som forskarna befarar kan konkurrera med matproduktionen. Enligt dem ökar risken för svåra konflikter när det gäller markförvarv och markanvändning, även biodiversiteten kan påverkas negativt.

Enligt forskarna går det inte att förlita sig på negativa utsläpp. Istället ser de att utsläppen ska minska i en snabbare takt än vad som hittills planerats. Forskarna efterlyser en skarpare klimatpolitik, som innebär en snabbare omställning till ett samhälle med mindre konsumtion och effektivare resurshantering.

Men det råder inte enighet i frågan. I ett svar till debattartikeln menar Filip Johnsson, professor Uthålliga energisystem vid Chalmers, att flera åtgärder behövs, och då även tekniker för att lagra koldioxid. Enligt Filip Johnsson spelar vi med klimatet om vi inte satsar på att utveckla så kallad BECCS-teknik (Bio energy with carbon capture and storage).

I ett annat svar till debattartikeln menar vetenskapsjournalisten Peter Sylwan att kollagring inte alls behöver hota matproduktionen. Han menar att vi med hjälp av ny teknik och modern växtförädling kan göra det fullt möjligt att odla jordbruksmark som producerar vete, havre, bönor och raps och som samtidigt är bra på att fånga in och bevara kol i marken.