”Kriget i Syrien mer än en klimatkonflikt”

Den svåra torkan mellan 2007 och 2009 har lyfts fram som en orsak till att kriget i Syrien bröt ut. Lina Eklund, forskare vid Centrum för Mellanösternstudier, menar att bilden kan nyanseras. Med hjälp av satellitbilder vill hon skifta fokus från torkan till hur vi kan undvika att det här sker igen.

Torkan som drabbade Syrien från 2007 och flera år framöver fick stora konsekvenser för landet. När skördarna uteblev lämnade människor landsbygden och flyttade till städerna, där hårda livsvillkor med både arbets- och bostadsbrist väntade. 2011 utbröt protester som eskalerade till det krig som fortfarande pågår. Enligt en forskningsrapport ska så många som en och en halv miljoner människor ha flytt till städerna, men det är siffror som inte bekräftats, säger naturgeografen Lina Eklund. Kriget i Syrien har ibland beskrivits som en klimatkonflikt, något som hon vänder sig emot.

– Den snabba befolkningsökningen i städerna ledde till problem och i kombination med missnöjet med regimen kan det ha ökat risken för konflikter. Men det är ett förenklat och lite spekulativt narrativ att Syrien skulle vara en klimatkonflikt. Jag tror absolut att torkan påverkade, men vi vet inte hur och i vilken omfattning.

– Vi ska vara försiktiga med att säga vad kriget beror på innan vi säkert vet. Det förminskar alla andra problem, till exempel demokratiproblem, arbetslöshet och orättvisor.

Satellitbilder ska ge information

Kunskapen om exakt hur många människor som flyttade från landsbygden under och efter torkan i Syrien är en viktig pusselbit för att förstå utvecklingen i Syrien, menar Lina Eklund – en pusselbit som fortfarande saknas. Siffran i forskningsrapporten som säger att en och en halv miljon människor flyttade till städerna bygger på en uppskattning som ett av FN:s organ på plats gjorde. Siffran har sedan använts i flera sammanhang, utan att verifieras.

I ett nytt forskningsprojekt på Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet vill Lina Eklund och hennes kollegor slå fast hur användningen av Syriens jordbruksmarker förändrades åren före, under och efter torkan och det krig som följde.

– Vi ska titta på satellitbilder från 2000 till 2018 för att se hur jordbruket förändras. Bilderna är en bra källa till information. Allt finns inte där, men vi kan se var förändringar sker, i vilken utsträckning och när. Det vi inte vet är varför och vem eller vad som orsakar förändringarna. Därför kompletterar vi med data om nederbörd och intervjuer med människor som har varit på plats för att sedan lägga ihop pusslet till en helhetsbild.

Jordbruket under IS

För två år sedan använde Lina Eklund och hennes forskarkollegor samma metod för att se hur jordbruket förändrades i de regioner som IS tog över i Syrien och Irak. Den studien visade att jordbruket långt ifrån upphörde under IS kontroll 2015 jämfört med perioden 2000–2013 – tvärtemot vad Lina Eklund hade förväntat sig.

– Vi trodde att jordbruket skulle ha minskat för att folk flyttade därifrån, men vi kunde se att mer mark var odlad när IS kontrollerade områdena. Bara för att det är krig stannar inte allt av, det kan i stället vara så att den inhemska produktionen blir ännu viktigare eftersom det ofta är svårt att importera mat. I fallet med IS hänger det troligen ihop med att dom vill bilda en stat och visa att de kan förse sina medborgare med mat, säger Lina Eklund.

Hon har också studerat migration i ett grannområde till Syrien, irakiska Kurdistan, där mycket få uppgav torka som orsak till migration. Hon såg inte heller några stora folkförflyttningar under torkeperioden 2007–2009.

– Nu vill vi titta på Syrien på ett liknande sätt, det har vi inte gjort ännu. Det jag ser är att det inte är några omfattande ändringar i markanvändning, ingen övergiven mark, som stödjer idén om massiva folkförflyttningar från landsbygden.

Viktigt för återuppbyggnaden

Inte heller den här gången är det möjligt för Lina Eklund att resa till Syrien. Hon konstaterar att det är en utmaning att forska om ett konfliktområde av det slaget, men menar att det ändå är viktigt att göra det.

– Det kan till exempel vara svårt att verifiera att det vi ser på satellitbilderna stämmer. Men det betyder inte att vi inte ska göra den här forskningen. Vi saknar mycket information om Syrien och om Irak, som jag också har forskat om. Om vi då kan göra något utifrån satellitbilder och intervjuer så får vi en lite bättre bild av vad som pågår och det tror jag vi har stor nytta av när Syrien väl ska återuppbyggas.