Köpstopp – enklare än du tror

Ett startskott för ett sundare förhållningssätt till konsumtion – eller en bantningskur med stor risk för återfall? Forskaren Åsa Callmer har tittat närmare på fenomenet köpstopp och konstaterar att ett köpfritt år är enklare än de flesta tror.

– Det är absolut inte lätt att skaffa sig nya konsumtionsvanor, men det finns olika sätt att bryta gamla vanor på. För de som lyckas är det en positiv upplevelse, de säger att de mår bra av det. Det upplevs som befriande att ställa sig utanför det som konsumtionssamhället säger åt oss att göra, säger Åsa Callmer, doktorand vid Urbana och regionala studier, Kungliga tekniska högskolan.

I november trumfar butikerna varandra med Black Friday-erbjudanden som uppladdning inför julhandeln. Men med årets ”overshoot day” i färskt minne – i år inträffade den rekordtidigt – väljer allt fler en annan väg. I kölvattnet av en konsumtionströtthet har köpstopp blivit ett allt vanligare begrepp och för många en startpunkt för ett förändrat beteende.

– Jag tycker mig se en stor förändring sedan jag inledde min forskning för fyra år sedan. Det har gått 2,5 år sedan jag intervjuade personerna i den köpfria gruppen i min studie och i dag uppmärksammas frågan på ett helt annat sätt, säger Åsa Callmer.

Förändrade konsumtionsvanor

Hon är i slutskedet på sin avhandling om tillräcklighet som idé och praktik, det engelska begreppet sufficiency. Forskningen handlar om hur individer kan hålla sig till att inte äga och konsumera mer än de behöver och hur en politik som uppmuntrar det agerandet, och tar hänsyn till planetära gränser skulle kunna se ut.

I avhandlingen ingår fallstudier av två grupper: personer som har haft eller har ett köpfritt år och personer som har rensat ut sitt hem med den så kallade KonMari-metoden, som har utvecklats av japanskan Marie Kondo.

De flesta hade haft sitt köpfria år relativt nyligen och en tydlig slutsats är att deras köpfrihet gav bestående effekter.

– Alla personerna i min forskning, oavsett var de befann sig i sin köpfria period, var tydliga med att de inte ville gå tillbaka till sina tidigare konsumtionsvanor, säger Åsa Callmer.

Reglerna för det köpfria året satte deltagarna själva upp och de skiljde sig åt. De som hade som huvudsakliga mål att spara pengar var generellt striktare och lade heller inte pengar på att till exempel äta på restaurang – något som andra i stället lade mer pengar på.

– Ett vanligt undantag bland de som hade barn var att köpa kläder till barnen och presenter till barnkalas, oftast begagnat, för att barnen inte skulle lida av det köpfria året, berättar Åsa Callmer.

Ett långsiktigt förhållningssätt

Skribenten Johanna Nilsson, en av initiativtagarna till Klimatklubben, har i flera sammanhang skrivit om både köpfria perioder och KonMari-rensningar. Hon tror att köpstopp riktar sig mot en alltför snäv grupp människor och efterlyser en mer inkluderande diskussion.

– Jag tror inte på köpstopp. Det låter radikalt, men jag har en pragmatisk hållning. Köpstopp kan vara bra som ett sätt att stanna upp. Men om man inte vet hur man ska förhålla sig till konsumtion efteråt så tror jag inte att det är ett bra första steg för att ändra sitt beteende.

I stället för att fler ska anamma en metod vill hon lyfta fram en palett av olika saker som konsumenten kan ändra på.

– Shoppar man mycket kan ett köpstopp kanske bryta ett beteende, men ska man hitta ett långsiktigt förhållningssätt till konsumtion tror jag att man måste börja med mindre steg som inte ligger alltför långt ifrån där du är i dag. Handlar du mycket – köp second hand i stället och få utlopp för din shoppinglust där. Kanske har du ett osunt konsumtionsbeteende, men det kan ändå vara en stor samhällsvinst om du flyttar över det till Blocket eller second hand-butiker. Då är processen igång och nästa steg kan bli att konsumera mindre.

Rensning enligt KonMari-metoden

Ytterligare en väg till minskad konsumtion visar sig utrensningarna med KonMari-metoden vara. Åsa Callmer jämför i sin avhandling gruppen med köpstopp med gruppen som har rensat ut sina hem. Om personerna med ett köpfritt år oftast har ett starkt miljöengagemang som drivkraft så kan KonMari-gruppen snarare ses som mainstream-konsumenter. Personerna i den sistnämnda gruppen har inte gått in i rensningsprocessen med målet att förändra sina konsumtionsvanor – ändå är det ett av resultaten.

– Jag tänkte nog att de som rensar ut delvis gör det för att få plats med annat och att det snabbt skulle fyllas på. Men efteråt är de här personerna inte alls lika intresserade som tidigare av att köpa nya saker. De uppskattar det de redan har och blir kräsna med vad som får komma in i deras hem, säger Åsa Callmer och fortsätter:

– Jag såg också att många av personerna med köpfritt år började rensa i sina hem under den köpfria perioden.

Samtidigt betonar såväl Åsa Callmer som Johanna Nilsson att ansvaret för en samhällsomställning inte kan läggas på konsumenterna. Det sättet som handeln driver på konsumtionen i dag är helt ohållbart, menar Åsa Callmer. Vill företagen vara relevanta i framtiden måste de förändra sina affärsmodeller, menar hon. Både hon och Johanna Nilsson efterlyser företag med hållbara och cirkulära affärsidéer, inom exempelvis uthyrning och återbruk.

– Vi kan inte befinna oss mitt i en klimatkris och samtidigt triggas till ogenomtänkt överkonsumtion, som med Black Friday-kampanjerna, säger Johanna Nilsson.