Forskare har tittat på hur olika matvaror påverkar klimat, markanvändning och vattenförbrukning. I alla tre fallen var vegetabiliska mjölkalternativ bättre än animalisk mjölk.

I en studie publicerad i Science har forskare jämfört miljöpåverkan från bland annat komjölk och alternativ till mjölk, gjort av havre, soja, mandel och ris. De har tittat på hur olika produkter påverkar klimat, markanvändning och vattenförbrukning, med siffror från 38.700 gårdar och 1600 processorer, förpackningstyper och återförsäljare. Beräkningarna är generella och påverkan kan variera mycket bland producenterna, med skillnad på upp till 50 gånger av samma produkt. Det innebär att det finns betydande möjligheter att minska den negativa miljöpåverkan från producenterna som påverkar mest. Enligt forskarna är det mest anmärkningsvärda att även den miljöbästa animaliska mjölken oftast påverkar miljön mer än de vegetabiliska substituten, vilket de menar ger nya bevis för vikten av kostförändringar. Den konventionella mjölken släpper ut nästan tre gånger så mycket växthusgasutsläpp som rismjölken, som släpper ut mest av mjölksubstituten. Komjölken påverkar också mest rörande vattenförbrukning och markanvändning. Ett normalstort glas animalisk mjölk kräver 120 liter vatten, medan mandelmjölken kräver 74 liter vatten, även det betydande. En dusch på 3 minuter kräver i snitt 36 liter varmvatten. Läs rapporten här >> Källa BBC
Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Rolf Löfgren skriver:
    3 februari 2019 kl. 9:49 e m

    Denna studie publicerad i Science är ren fake forskning. Regel nr 1: Följ pengarna.

    Det finns en politisk agenda att svart måla naturlig hälsosam mat. Bland annat med ”klimat skäl”. Som i sig är ett enormt bedrägeri.

    Nordiska folken ska äta mat som produceras i Norden, med de resurser och förutsättningar som finns här.
    Vår främsta resurs är gräs, örter och lövsly. Som växer av CO2, regnvatten och solljus.
    De enda som kan nyttig göra dessa är idisslare och hästar.
    Av dessa får vi mjölk och kött samt arbete som dragare. Gris och höns är kretsloppsdjur, äter avfall och överskott. Ger kött och ägg.
    Sedan kan vi odla rot- o grön-saker. Oljeväxter och spannmål kan odlas i liten omfattning. Odling av Hampa bör startas i stor skala, för mat, textilfiber, pappersfiber, medicin med flera ändamål.

    Svara
  • Monica Demorior skriver:
    31 januari 2019 kl. 1:26 e m

    Utsläppen stämmer inte med svensk mjölk, som orsakar i snitt 1kg CO2e. Tolkar jag grafen rätt så säger den 3kg/l mjölk. Så 3 ggr högre än för den mjölken vi dricker i Sverige.

    Vattenåtgången för mjölk är också märklig, eftersom man verkar slagit ihop regnvatten med dricksvatten (som kan användas som bevattning). I Sverige vattnas inte foder till våra kor, regnet sköter det åt oss. Själva kossan dricker i snitt 100l vatten per dag, vilket utslaget på mjölkproduktionen blir 4l vatten/l mjölk, så 0,8l per 200ml mjölk. Lite skillnad mot 120l ovan!

    Vi odling av mandlar (som till stor del sker i torra Kalifornien) så används stora mängder vatten till bevattning av träden, med stora miljökonsekvenser som följd..

    I Sverige har vi inget problem med markbrist så att man använder mycket mark när man producerar mjölk är för oss inget problem. Korna ger dessutom biologisk mångfald, naturligt gödsel till växtodling, kolinlagring och på köpet får vi även ca 30g kött/l mjölk.

    Rent allmänt är det ju mest hållbart att äta lokalt producerad mat, då är mjölk ett bra alternativ och vi i Sverige har bra naturliga förutsättningar för mjölkproduktion, men mycket naturlig betesmark. Det tycker jag är ett hållbart synsätt.

    Svara
  • Gunnar Rundgren skriver:
    31 januari 2019 kl. 10:07 f m

    Lite konstigt att redovisa detta som att deras sammanställning i första hand har handlat om mjölk och dess alternativ. det är ju bara en liten del av deras resultat. Man jämför också äpplen och päron, vilket gör att den har litet värde. Svensk mjölks utsläpp är mindre än hälften av diagrammets, och markanvändningen är mycket mindre. Vattenförbrukningen med (som de definierat den).

    Svara
  • Oscar Kjellberg skriver:
    31 januari 2019 kl. 9:53 f m

    Det är fel att säga att komjölk är sämre än alternativen. Rapporten och artikeln handlar om konventionell dvs industriell mjölk. Mitt alternativ till konventionell mjölk är mjölk från helt gräsfödda kor. I det fallet blir systemets metankretslopp helt neutralt.

    Vi måste börja göra skillnad mellan industriella och naturliga produktionsmetoder så att vi inte lurar stadsborna att tro att det bara finns ett sätt att producera på.

    Svara
  • Eirik Romstad skriver:
    31 januari 2019 kl. 9:44 f m

    Ikke alt som er publisert er bra. Artikkelen som dette nyhetsoppslaget bygger på, er et eksempel på det. To korte kommentarer til lettvint argumentasjon i artikkelen.

    (1) Melk beslaglegger større arealer. Det er irrelevant i en økonomisk sammenheng viss alternativverdien av disse arealene er null (ingen annen bruk gir økonomisk verdi) og mindre relevant viss alternativverdien er låg. Vurderinger av alternativverdien er ikke foretatt så vidt jeg se.

    (2) Forbruk av vann. Nnok en gang må man spørre om alternativverdien på vannet. Denne varierer etter lokalitet. Melkeproduksjon foregår vanligvis i regioner med god tilgang på vann, mens f.eks. dyrking av mandler (almonds) foregår i områder med høg alternativverdi på vann, bl.a. California.

    Kort sagt, artikkelen og arbeidet bak er et eksempel på hvordan man kan komme med feil policy råd uten å ha gjennomført økonomiske analyser der man vurderer kostnadene med alternative måter å redusere de globale klimautslippene på. Her er samfunnsøkonomenes (nationalekonomernas) klare på at man må se på de marginale alternativkostnadene, som skal være like målt på siste enhet redusert utslipp ved de ulike policy scenariene.

    Svara