Klockan tickar för de svenska strömmingarna

Regeringen vill prova att flytta ut trålgränsen inom vissa försöksområden för att se hur det gynnar Östersjöns hotade strömmingar, men över två år in i satsningen har man fortfarande inte kommit i gång med själva försöket. Samtidigt varnar forskare för att läget för strömmingarna är akut.

Tanken med det vetenskapliga försöket, som leds av Havs- och vattenmyndigheten, är att begränsa trålningen inom två olika områden i Östersjön för att se hur det påverkar strömmingarna. Forskare har i flera år varnat för att bestånden riskerar att helt försvinna längs delar av den svenska ostkusten, och det storskaliga fisket med trålare har pekats ut som ohållbart.

− På vissa platser har fiskare svårt att alls hitta någon strömming, säger Henrik Svedäng, forskare i marinbiologi vid Stockholms universitet.

Han tror att det planerade vetenskapliga försöket kan ge ett visst skydd för strömmingsbestånden, och kanske också bidra med argument för att flytta ut trålgränsen permanent. Fast egentligen tycker han att det redan finns tillräcklig kunskap om trålningens effekter för att fatta ett sådant beslut.

− Jag tycker det är beklagligt att det här har blivit ett ”försök” i stället för att man bara genomför det, som en del av en robust fiskeriförvaltning, säger han.

På Havs- och vattenmyndigheten delar man inte bilden att det finns tillräcklig kunskap om hur trålningen bäst bör regleras. Fredrik Palm, utredare på myndigheten, hoppas att försöket ska ge bättre insikt om hur man kan styra trålfisket med så bra effekt som möjligt.

− Vi behöver en bättre förståelse både för förväntade effekter inom projektets försöksområden och för eventuella effekter i resterande delar av Östersjön, säger han.

Påverkar inte bara Sverige

Det planerade försöket är tänkt att genomföras på två olika områden: ett sydligt som sträcker sig från norra Öland upp till Stockholms skärgård och ett nordligare område i Bottenhavet. Projektet beskrivs som komplext eftersom ett beslut om att reglera trålfisket inte bara påverkar Sverige och det svenska fisket utan även andra länder som fiskar i de utpekade vattnen.

− I det här fallet rör det sig om Finland för det norra området och både Finland och Danmark för det södra, säger Fredrik Palm.

För det södra försöksområdet har myndigheten nått så pass långt i dialogen med Finland och Danmark att man nu även konsulterar EU-kommissionen och den rådgivande nämnden för Östersjön. Dessa har till slutet av november på sig att tycka till om det svenska förslaget.

− Vi hoppas att man ska se betydelsen av det här projektet, säger Fredrik Palm.

Han tror att det kan finnas en viss tvekan hos andra länder som fiskar i de berörda vattnen och i övriga Östersjön. Till exempel kan det finnas en oro för att det svenska försöket ska ge ökad konkurrens och negativa konsekvenser i andra delar av havet.

− Sådana konsekvenser behöver projektet belysa.

Vill reglera på internationellt vatten

Fredrik Palm beskriver att processen för att komma i gång med försöket går framåt för det södra försöksområdet, men när det gäller det norra finns fler frågor att reda ut. Här pågår fortfarande samråd med Finland.

En anledning till att det tar längre till att nå samsyn för det här försöktområdet är att Havs- och vattenmyndigheten vill lägga det längre ut, i djupare delar av havet, utanför den svenska territorialvattengränsen.

Enligt Fredrik Palm är det ovanligt att ett land på försök vill reglera fisket utanför det egna territorialvattnet, särskilt i den omfattning som det handlar om i det här projektet.

Han tillägger att det inte råder samsyn kring beståndssituationen i Östersjöregionen och att man i Finland inte bedömer att man har samma problem som beskrivs i Sverige.  

Ökat fiske framöver

Henrik Svedäng är frustrerad över att det inte görs mer för att rädda de svenska strömmingarna. Tidigare i höst beslutade EU:s ministerråd om höjda kvoter för strömmingsfisket i Östersjön, vilket har mött reaktioner här i Sverige inom både miljörörelsen och fiskerinäringen. Den svenska regeringen menar att de gjorde vad de kunde för att hålla nere kvoten, men har kritiserats för att vara för flata i förhandlingarna i EU.

− Känslan är att de akuta problemen som vi ser inte uppmärksammas nog inom EU, säger Henrik Svedäng.

Vad behövs, enligt dig, för att skydda strömmingarna längs den svenska ostkusten?

− Vi borde fiska betydligt mindre. Att det kan gå riktigt illa är dokumenterat. I Norska havet fiskades sillen ut på 1960-talet och Norge fick hålla sillfisket mer eller mindre stängt i 30 år. Så lång tid kan återhämtningen ta om man låter det gå för långt.