Klimatvinst att flytta ullproduktionen till Sverige

Över hälften av all ull som klipps från svenska får slängs. Nu pågår ett forskningsprojekt för att analysera och bygga upp den svenska ullens värdekedja från grunden, för att kunna använda ullen till kläder, textilier och inom industrin.

Efter höstens klippning har tre ton ull samlats in från fårbönder i hela Dalarna och hämtats av Wålstedts spinneri i Dala-Floda. Roger Bush, som driver spinneriet tillsammans med sin familj, visar lådorna med ull som klassificerats i runt 20 olika kvalitetstyper.

– Vi sorterar ullen efter olika egenskaper, som karaktär, längd, renhet och färg, säger Roger Bush och visar lite ull mellan fingrarna.

– Det här är till exempel en C1, den ullen ska vara vit och stark, men den får inte vara för grov och eller ha skönhetsfel.

Wålstedts spinneri deltar i ett projekt som drivs av Axfoundation och Dalarna Science Park med Högskolan Dalarna som samarbetspartner. Ett 20-tal fårägare, företag och forskare ska tillsammans arbeta för att ta fram en infrastruktur för svensk ull. Målet är att sätta upp en insamlingsplats för ull i Dalarna, att ta fram nya produkter och användningsområden och en gemensam ullstandard.

– Om vi får till en fungerande modell här i regionen kan den sedan sprida sig, säger Roger Bush.

Skyddar mot kyla, vind och väta

Han hoppas att den klassificering av ull som nu håller på att utarbetas kan bli till en nationell standard. Efter klassificeringen tvättas ullen och används till olika produkter. Wålstedts spinneri har sedan starten 1918 spunnit garner både för stickning och vävgarner till möbeltyger. Under 1950-talet blev spinneriet kontaktade av flygbolaget SAS, som ville ha inredningstyger till sina flygplan.

– På den tiden fick man röka på planen och ull är brandsäker. Vi levererade tyger till SAS under många år, säger Roger Bush.

Ullen som samlats in till forskningsprojektet kan få ännu fler användningsområden än så.

– Både modeskapare, möbelindustri och byggindustri är med i projektet. Förutom att vi ska spinna vadmal och tweed kan ullen att användas till mattgarner och som isolering inom byggindustrin. Vi undersöker vilka ulltyper som är kompatibla med varandra och tar fram blandningar som har olika egenskaper, så att alla ska kunna hitta rätt typ av ull till rätt produkt, säger Roger Bush.

Ull är inte bara ull, framhåller han.

– Vår svenska historia är tätt förknippad med fårhållning. Ullen har skyddat oss från kyla, vind och väta, den är naturligt antibakteriell, smutsavvisande och temperaturreglerande. Det är en mycket hållbar naturfiber. Tyvärr har textilindustrin i Sverige monterats ned och flyttat utomlands de senaste 75 åren. Det är den infrastrukturen vi vill bygga upp igen.

Ullindustrin förknippas med många transporter

I dag är det främst köttet som ger svenska fårägare lönsamhet. Ullen ses som en biprodukt som ofta slängs, bränns eller grävs ned efter att fåren klippts. Samtidigt importerar vi över 1700 ton ull varje år, i form av råull, kardad ull och garn.

– Dagens värdekedja för ull är extrem. Det vanliga är att fåren klipps i Nya Zealand eller Australien, ullen tvättas i Kina, spinns i Indien, vävs i Pakistan, sys i Bangladesh och distribueras i Europa, säger Roger Bush.

Även Wålstedts spinneri har stort svinn när de köper in ull.

– Vi brukar samla in ull direkt från fårägare, problemet är att man ofta köper grisen i säcken. Det vore bra om ullen kan sorteras på en insamlingsplats så att man sedan kan köpa in den ull man är intresserad av.

Klas Sundberg är universitetslektor i företagsekonomi vid Högskolan Dalarna. Han och hans kollegor undersöker om värdekedjan för svensk ull är hållbar ur flera perspektiv, med fokus på klimatdata.

– Vi tar fram hållbarhetsdata för svensk ull och hur klimatpåverkan ser ut från de processer som finns i värdekedjan. I dag skickas en stor del av den svenska ullen till kontinenten för tvättning, spinning och andra processer, så det är en del transporter. De största utsläppen står dock fåren för, eftersom de är idisslare och släpper ut metangas. Men det är ju en klimatpåverkan som redan finns, därför är det rimligt att kunna ta vara på ullen för att öka resursanvändningen från fåren. En annan viktig aspekt är att fåren bidrar till den biologiska mångfalden och håller landskapet öppet.

De maskiner som används för att bearbeta och spinna ullen drar också energi.

– Men det är en fördel att ha maskinerna och hela kedjan här i Sverige, eftersom vi har en attraktiv energimix med förnyelsebara energikällor.

Efterlyser större lönsamhet

Redan nu finns planer på att öppna ett större spinneri i Hälsingland. Men för att det ska fungera behövs både en tydlig infrastruktur och bättre lönsamhet.

– Fårbönderna behöver incitament och drivkrafter för att ta reda på ullen. Det ska vara enkelt att samla in och ge ett pris som är tillräckligt attraktivt. Jag tror att volymerna behöver öka, vi behöver få en större storskalighet i produktionen. För det krävs fler får än vad som finns i Sverige i dag, säger Klas Sundberg.

Projektet ska vara klart i september 2025. En del i analysen är också att jämföra ullens klimatpåverkan med importerad ull, polyester och bomull.

– Mycket tyder på att den svenska ullen är klimatmässigt hållbar. Nu handlar det framför allt om att samla insamling och bearbetning på färre ställen, att samordna och skala upp för att den också ska bli ekonomiskt hållbar, säger Klas Sundberg.