Klimatpåverkan från svensk kost bland den högsta i världen

Sverige tillhör de länder som står för högst växthusgasutsläpp från kosten. Det beror på att vi äter en stor andel kött och mejeriprodukter per person, enligt en ny syntesrapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Det hoppfulla är att det går att minska utsläppen drastiskt, säger Elin Röös, forskare i hållbar matproduktion och markanvändning.

Klimatpåverkan från den svenska kosten ligger i genomsnitt på mellan 1,8 och 2,2 ton CO2-ekvivalenter per person och år. Det är långt högre än kosten i låg- och medelinkomstländer, men även högre än många andra höginkomstländer. I en utvärdering av kostvanor i 156 länder fann man att Sverige tillhörde de länder med högst utsläpp, strax efter Nya Zeeland, Australien, USA och Argentina.

Anledningen till detta är framför allt en hög konsumtion av kött och mejeriprodukter, som står för 65 till 75 procent av växthusgasutsläppen i de nordiska länderna.

– Det här hänger ihop med vår svenska livsstil. Vi slösar på resurser i allt vi gör, vi reser mycket, köper nya kläder och möbler och vi äter också på ett resurskrävande sätt, säger Elin Röös.  

Köttet sticker ut

I den nya rapporten Mat, miljö och hållbarhet, hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten? sammanfattas en rad studier över kostens klimat- och miljöpåverkan. Slutsatsen är att det är bättre både för planeten och hälsan att äta mer vegetariskt och mindre av animaliskt protein och mjölkprodukter. Om vi äter kött är det bättre med naturbeteskött, i stället för kött från djur som bara ätit foder från åkermark.

– De flesta beräkningsmodeller för matens klimatpåverkan kommer fram till ungefär samma resultat. När det gäller klimat och markanvändning, så sticker köttet ut betydligt.

På många håll i världen är utbredningen av jordbruksmark ett stort problem för den biologiska mångfalden. Här i Sverige har vi historiskt sett tvärtom haft en ökad utbredning av skog. Därför kan naturbetande djur hjälpa till att hålla landskapet öppet.

– Ett argument för en viss typ av köttätande är att föda upp gräsätande djur på marker som det inte går att odla vegetabilier på. På så sätt minskar behovet av åkermark för att producera mat till jordens befolkning, eftersom den gräsbaserade djurhållningen bidrar med produktion av protein och andra näringsämnen, säger Elin Röös.

14 procent av av hushållens utgifter

Om man gör räkneexemplet att alla svenskar går över till en växtbaserad kost, skulle till exempel markanvändningen minska med 64 procent och växthusgasutsläppen med 73 procent.

– De senaste åren har ju köttkonsumtionen i Sverige gått ner lite grann, så uppdaterade beräkningar skulle visa något lägre utsläpp. Men det handlar framför allt om att minska konsumtionen, inte ta bort djurhållningen helt, säger Elin Röös.

Miljöpåverkan från maten kan också minska genom ny teknik, till exempel växtförädling, förbättrad kvävehantering och förnybar energi.

Att minska matsvinnet, både i produktionsled, butiker och hushåll, skulle också ha effekt på markanvändning och växthusgasutsläpp. Cirka 17 procent av den mat som produceras globalt i dag slängs eller förloras i livsmedelskedjan.

– Så länge maten är så billig kommer nog människor att fortsätta slänga. I dag står maten för i genomsnitt 14 procent av hushållens utgifter. Jag förstår samtidigt att det är svårt i en stressad vardag, när man står i butiken och inte minns om man redan har ett livsmedel hemma. Men det måste till ett normskifte, att vi blir mer rädda om våra resurser, säger Elin Röös.

Skippa kaffe och tropiska frukter

Som privatperson är de mest effektiva åtgärderna för minskad klimatpåverkan att äta mindre rött kött och mejeriprodukter, samt att minska sitt matsvinn.

– Och var försiktig med produkter som har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, som palmolja, kaffe och tropiska frukter. Det kan också vara bättre att välja produkter från Sverige eller Nordeuropa om det alternativet finns, och ekologiskt.

En kritik som ofta framförs mot ekologisk odling är det ger lägre skörd än konventionell odling.

– Det stämmer, men om vi lägger om våra kostvanor så att mer av åkermarken går till mat och mindre till djurfoder samt minskar svinnet, så går ekvationen ihop, säger Elin Röös.