Klimatmotståndet inte religiöst färgat i Sverige

Det religiöst färgade klimatmotståndet som förekommer i vissa amerikanska samfund verkar sakna motsvarighet i Sverige. Den historiska kopplingen mellan stat och frikyrka kan vara en av orsakerna, men det kan också finnas politiska grunder.

Att skydda miljön och vårt klimat genom att begränsa utsläpp är en hedendom, som innebär att skapelsen dyrkas – och inte skaparen själv. Det är en vanlig syn om du tillhör Cornwall Alliance, en av USA:s evangelikala grupperingar som förnekar klimatförändringarnas existens.

– Organisationen utgår från att det är Gud som ska tillbes, inte miljön.

Det berättar Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi vid KTH, som har gjort en djupdykning i det kristet (evangelikalt) grundade motståndet mot klimatvetenskap. Tillsammans med kollegan Mikael Karlsson har hon genomfört en litteraturstudie över klimatförnekelse mellan 1990 och 2015 och granskat de argument som används i debatten. Projektet är en del i projektet Mind the gap som Extrakt har skrivit om tidigare.

Kopplingar till paradiset

En förklaring till motståndet i denna grupp är att klimatvetenskap handlar om att göra skillnad mellan Gud och Guds skapelse.

– Människan är enligt bibeln Guds avbild, och är därmed mer värdefull än miljö och andra levande ting. Det ger människan rätt att förvalta skapelsen, som ska berikas snarare än beskyddas.

Resonemanget har även kopplingar till paradiset.

– I Bibeln finns tanken om en ordnad plats, paradiset, och den oordnade, dit Adam och Eva försköts. Den oordnade platsen måste omvandlas från vildmark till lustgård, vilket tolkas som att naturen ska omvandlas, exempelvis genom utvinning av naturresurser.

Cornwall Alliance-deklarationen, vars undertecknare tar avstånd från klimatforskning, antogs 2000. Men det finns splittringar även inom den evangelikala rörelsen i USA.

– Det finns starka motståndare men också starka evangelikala grupperingar som accepterar klimatfrågan.

Ingen motsvarighet i Sverige

Forskarna ville ta reda på om motsvarande syn fanns Sverige, och intervjuade därför fyra svenska frikyrkosamfund, men de fann inga tecken på en svensk motsvarighet. Karin Edvardsson Björnberg betonar att den svenska studien är liten och fokuserade på samfundens syn, inte enskilda medlemmars attityder.

– Det religiöst färgade klimatmotstånd som finns inom vissa evangelikala grupperingar i USA, representerade av bland andra Cornwall Alliance, har ingen motsvarighet här i Sverige, åtminstone inte på samfundsnivå.

Vad skillnaden beror på kan forskarna ännu inte besvara, men det finns några teorier. En teori är att det kan ha koppling till politiska åsikter och det politiska läget.

– Många medlemmar i amerikanska frikyrkor röstar republikanskt och har konservativa värderingar, exempelvis i frågor som abortmotstånd, familjebildning och hbtq-frågor. I Sverige är det politiska abortmotståndet inte lika stort och det finns en växande öppenhet för familjebildning och hbtq-frågor, särskilt bland den yngre generationen. Att rösta republikanskt i dag innebär dessutom i praktiken att du inte kan ställa dig bakom klimatvetenskapen och behovet av utsläppsbegränsningar. Den djupa splittring som finns mellan demokrater och republikaner i klimatfrågan saknar motsvarighet här i Sverige.

Bemöta argument

Frikyrkorörelsen är också organiserad på olika sätt i de båda länderna.

– I Sverige har vi historiskt haft en statskyrka och frikyrkorna har varit i minoritet. Samtidigt har de varit aktiva i arbetet med att skapa en välfärdsstat. I USA har det funnits en tydligare opposition mot statlig inblandning, man har inte sett staten som en allierad i samma utsträckning.

Hur kan forskningen användas rent praktiskt?

– Våra frikyrkosamfund har en viktig roll i att bredda debatten internationellt, och det är viktigt att kunna bemöta de argument mot klimatfrågan som hänvisar till Bibeln och tro.