”Klimatförnekelse utbrett i samhället”

Trots att forskarkåren under de senaste 30 åren har blivit allt mer enig om klimatförändringarnas förödande effekter, så ökar klimatförnekelsen. Hur går det ihop? Det ska ett nytt internationellt forskarnätverk söka svar på.

I det nya forskarnätverket CEFORCED (Centre for Studies of Climate Change Denialism) ingår 40 forskare. En av dessa är Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola, vilket också blir basen för CEFORCED.

Hans förväntningar på det nya centret är många, men ytterst handlar det om en sak.
– Jag hoppas få svar på varför vi, trots 30 års kunskap om klimatförändringarna och diskussion om hur vi ska stoppa dem, ständigt skjuter klimatproblemet åt sidan i samhället, säger han.

Tanken är att resultaten ska användas för att kunna jämföra klimatförnekelse i olika länder och för att kunna följa hur olika klimatförnekande argument sprids.

Klimatförnekelse har ökat

I sin forskning har Martin Hultman sett hur utvecklingen har gått från en stark miljörörelse och politisk konsensus i klimatfrågan på 80-talet till att förnekelse av människans påverkan på miljön de senaste åren har fått allt större gehör.

– Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper.

Sambandet mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse har identifierats av Martin Hultman och hans kollegor via en norsk studie. En amerikansk studie visar också att klimatförnekelse ökade mellan 2001 och 2010.

Utbrett i sociala medier

Hur utvecklingen ser ut i Sverige behöver utforskas mer men Martin Hultman säger att Sverigedemokraternas inträde i riksdagen förändrade debattklimatet.
– Det var det första parti som nämnde klimatförnekelse i riksdagen, första gången vi kan se att det hände var 2013.

När man skrapar på ytan är klimatförnekelse mycket mer utbrett än forskare tidigare kunnat bedöma.

Innan dess uttrycks klimatförnekelse främst i form av debattartiklar, insändare och krönikor, och mycket mer vagt formulerat.
– Då hade det formen av en elitdiskussion som engagerade ett 50-tal personer, men i dag är det mer utbrett, till exempel i sociala medier. När man skrapar på ytan är klimatförnekelse mycket mer utbrett än forskare tidigare kunnat bedöma, säger han.

Några konkreta konsekvenser av detta tycker han sig dock inte se i svensk lagstiftning.
– För Trump-administrationen har det ju fått större konsekvenser, till exempel utträdet ur Parisavtalet.

Fyra kategorier

Han grupperar klimatförnekelse i fyra kategorier;

• Organiserad: Grupper som understödjer och sprider klimatförnekelse.
• Partipolitisk: Partier som motarbetar olika former av klimatpolitik.
• Responsförnekelse: Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som byggande går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.
• Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna.

– Vardagsförnekelsen är den svårast formen av klimatförnekelse, här handlar det om vanor och värderingar som är invävda i vår kultur, säger han och exemplifierar med flygresorna vi gör trots att vi vet att det förstör klimatet.

Bakomliggande orsaker

För att få bukt med klimatförnekelse så måste vi förstå mer om vilka som driver frågan och hur den sprids, betonar Martin Hultman.

I Sverige behöver vi forska mer om vilken lobbyism som finns för att stoppa fungerande klimatpolitik.

– Inom Trump-administrationen har majoriteten direkta eller historiska koppling till olja-, kol-eller gasindustrin och i Kanada har man sett tankesmedjor finansierade av utvinningsindustrin. I Sverige behöver vi forska mer om vilken lobbyism som finns för att stoppa fungerande klimatpolitik.

Hur utbredd är klimatförnekelse i dag, skulle du säga?
– Det är viktigt att prata om klimatförändringar kopplat till att vi har haft kunskap om det i 30 år och inte gjort någonting åt det. Om vi har det perspektivet med oss så är klimatförnekelse utbrett i de västerländska samhällena.