På forskningsmyndigheten National Institute of Environmental Health Sciences, NIEHS, försöker forskarna dra lärdom av de allt vanligare väderkatastroferna.
– Klimatförändringarna har redan en enorm påverkan på vår hälsa, men om vi kan bromsa växthuseffekten till 1,5 grad så kan vi utveckla strategier för att hantera det, säger Linda Birnbaum, chef för NIEHS.

Linda Birnbaum, toxikolog och mikrobiolog men framförallt chef för amerikanska forskningsmyndigheten NIEHS i North Carolina, poängterar genast att hon egentligen inte pratar om klimatförändringar, utan om extrema väderhändelser och vilken inverkan klimatet har på människors hälsa.

– Jag arbetar för den amerikanska regeringen. Mina chefer tror inte på klimatförändringar, överhuvudtaget. Efter den extrema kylan i delar av USA häromveckan efterlyste vår president mer av den globala uppvärmningen. Så är läget nu, berättar hon i samband med sitt Sverigebesök och en gästföreläsning på Uppsala universitet.

Klimatmigranter i North Carolina

NIEHS, en av 27 nationella hälsoinstitutioner i USA, bedriver och finansierar forskning inom toxikologi, folkhälsa och sjukdomsprevention. Än så länge har myndigheten inte drabbats av den amerikanska budgetkrisen och det har heller inte varit några problem att genomföra det nya forskningsprogrammet om effekterna av extrema väderhändelser – i högsta grad kopplat till klimatförändringarna.

Foto: Linda Birnbaum, chef för NIEHS. Foto: NIEHS

– I min hemstat North Carolina har vi många orkaner, med svåra översvämningar som följd. Klimatmigranter är sedan länge en verklighet där, människor som inte längre kan bo där de har bott i flera generationer. Översvämningar som tidigare kom med hundra års mellanrum ser vi nu varje år, säger Linda Birnbaum.

Den vetenskapliga tidskriften The Lancet Planetary Health har det senaste året publicerat en rad artiklar som pekar på att klimatförändringarna kan stå för den allvarligaste påverkan på den globala hälsan. Värmeböljor, översvämningar, skogsbränder och stormar har redan blivit vanligare. Extrema väder påverkar också vår hälsa ur ett längre perspektiv.

– Långt efter orkanen Sandy led många räddningsarbetare av andningssvårigheter på grund av partikelhalterna. Efter orkanen Katrina fick vi enorma problem med mögel och fuktskador, som bland annat orsakar huvudvärk, influensaliknande symptom och ögoninfektioner, berättar Linda Birnbaum.

Forskningsprogram för väderkatastrofer

Vektorburna sjukdomar, som sprids med bland annat myggor och fästingar, beräknas också öka med klimatförändringarna, säger Linda Birnbaum. I Amerika har sjukdomar som denguefeber, zica och gula febern framförallt varit ett problem i Syd- och Centralamerika, men nu har man börjat se dengue, zica och chikungunya i södra USA.

– Jag brukade skämta om malaria i Maine, men det är inte roligt längre. Vi ser att myggorna tar sig allt längre norrut och får hoppas att det betyder att de blir mindre vanliga i södern. Men jag skulle inte räkna med det.

NIEHS har som uttalad strategi att dra lärdom av de extrema väderhändelser som kommer allt oftare. Forskningsprogrammet Disaster Research Response startades för att snabbt kunna identifiera kunskapsluckor och för att skapa bättre processer för datainsamling i svåra lägen. 2017 hade USA mer än 16 extrema väderhändelser som var och en har inneburit enorma samhällskostnader.

– Generellt är möjligheterna att bedriva forskning i samband med katastrofer små. I samband med att oljeplattformen Deepwater Horizon exploderade var min myndighet i högsta grad involverad för att ta fram ny kunskap, men det tog nio månader innan vi var på plats ute i fält.

Onekligen förlorad tid och förlorad kunskap, säger Linda Birnbaum.
Forskningsarbetet får aldrig stå i vägen för räddningsarbetet, betonar hon, samtidigt som data helst ska samlas in från dag ett.

– Vi tror att det är viktigt att samhället engageras även i forskningsarbetet i samband med katastrofer. Vid utbrottet av zikavirus 2015 i Sydamerika lyckades vi bättre. Inom fyra månader var vi på plats och kunde påbörja en stor studie med gravida kvinnor, tack vare att vi redan hade referensgrupper som vi följde i området.

Växthusgaser måste minska

Linda Birnbaum ser bara ett sätt att minska de sjukdomar som följer i katastrofernas kölvatten. Situationen kommer troligen att bli värre, menar hon, men lyckas vi minimera utsläppen av växthusgaser så minskar både sjukdomar och dödlighet kraftigt – inte minst genom att luftföroreningarna från fossila bränslen minskar.

Hon tror att ”food security”, en hållbar matproduktion, kommer att vara en av de viktigaste frågorna de kommande åren, med undernäring som den största hälsoeffekten till följd av klimatet. Högre temperatur ger sämre skördar och mindre protein i maten – och troligen fler undernärda barn, säger Linda Birnbaum:

– Klimatförändringarna har redan en enorm påverkan på vår hälsa och det är redan utsatta grupper som drabbas hårdast – de människor som bidrar minst till dem. Men om vi kan bromsa klimatförändringarna till 1,5 grader har vi också en chans att utveckla strategier för att hantera effekterna av den påverkan.