Klimatfrågan har präglat 2019, vilket är tydligt i Språkrådets och Språktidningens nyordslista. Många av de 35 ord som etablerat sig i svenskan under 2019 handlar om klimatet.

– Flera av orden handlar om klimatsituationen, som Gretaeffekten, klimatnödläge, klimatdiktatur och klimatstrejk. Klimatfrågan märks även i ord som artdöden, grönt körfält och växtbaserat kött, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

Förra årets mest uppmärksammade nyord, flygskam, gav upphov till en diskussion som knoppat av sig i bland annat smygflyga, att flyga ändå men inte prata om det, och tågskryta, att stoltsera om att ta tåget i stället för flyget.

Ordet flygskam har också exporterats till många andra språk i världen – som engelskans flight shame, tyskans Flugscham, nederländskans vliegschaamte, isländskans flugviskubit och spanskans vergüenza de volar. Att tala om skam sätter fingret på hur individuella beslut påverkar klimatet. Men nyordslistan innehåller också ord som är typiska för andra sätt att åstadkomma förändringar.

– Vissa tycker att det är onödigt skuldbeläggande att använda skam. Morotstänkandet i beteendedesign kan vara en bättre metod för att skapa förändring. Det är nyordslistans fimpomat ett bra exempel på, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen, i ett pressmeddelande.

Nyordslistan innehåller 35 ord som har skapats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de ändå finns med i listan beror på att användningen ökat under 2019. Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.