Klimatarbete i Malmö ska ge ökad inkludering

Hur kan Malmö stads arbete med klimatomställning också bidra till ökad inkludering och jämlikhet? Några av svaren är återbruk, jobbskapande och mötesplatser i varje stadsdel, enligt aktuell forskning.

I forskningsprojektet Neutralpositiv Malmö har Malmö stad och Malmö universitet studerat lokala initiativ som kombinerar rättvisa och inkludering med klimatomställning. Ett exempel är Malmö återbyggdepå, som återanvänder gammalt byggmaterial och samtidigt hjälper Malmöbor att ta ett steg närmare arbetsmarknaden.

– Vi ville ta reda på hur sådana initiativ kan inspirera, skalas upp och bidra till att fler verksamheter jobbar mer inkluderande och bidrar till social jämlikhet, säger projektledaren Christian Björneland vid miljöförvaltningen i Malmö stad.

– Sociala frågor har tidigare oftast tolkas som tillväxt och högre levnadsstandard, och att detta tar över på bekostnad av klimat och miljö. Men här söker vi lösningar som både ger klimatnytta och sociala värden, säger Carin Cuadra, professor i socialt arbete vid Malmö universitet och en av forskarna i projektet.

Stora skillnader mellan stadsdelar

I arbetet har resultaten från ett annat av kommunens projekt, Rusta aktörer för snabbare klimatomställning (RASK), varit viktiga. Målet med projektet har bland annat varit att förstå lokala förutsättningar för en mer hållbar livsstil.

Bland annat har forskare vid Stockholm Environment Institute brutit ner Malmöbornas koldioxidutsläpp på postadress. Skillnaderna mellan olika delar av staden är slående, från 3–4 ton per person och år i mer utsatta områden till 12–15 ton per person i rikare områden. 

En nyckel i båda projekten blir därför att anpassa kommunens arbetssätt efter olika lokala förutsättningar. Utgångspunkten är att klimaträttvisa inte bara handlar om globala perspektiv, utan också om skillnader mellan stadsdelar. Det kan vara så konkret som tillgång till kollektivtrafik, eller mer abstrakt som olika värderingar.

En av forskningsfrågorna i Neutralpositiv Malmö är hur staden kan minska de rikaste invånarnas klimatpåverkan utan att de upplever det som en försämring. Ett sätt kan vara att äga färre saker och i stället dela dem med andra.

– Det viktiga ordet är ”upplever”. Vi försöker att ha ett positivt angreppssätt och arbeta med värderingsförändringar. Dock måste Malmöbors flygresebeteende förändras, eftersom flygresor är den enskilt största utsläppskällan i de rikare stadsdelarna. Vad har vi för andra alternativ som kan ge samma upplevda livskvalitet? säger Christian Björneland.

Organisera på kvartersnivå

En annan fråga är hur Malmö stads arbete för att bli klimatneutral kan öka livskvaliteten för de mest utsatta invånarna. Här har projektet valt att fokusera på hur kommunen kan kombinera ökad sysselsättning med cirkulär ekonomi i form av återbruk.

Enligt projektdeltagarna är gröna jobb är en viktig fråga i en inkluderande och rättvis omställning, och det finns flera lokala aktörer med tydliga synergier mellan sociala och ekologiska frågor och även mellan förvaltningars uppdrag.

Lärdomarna från de initiativ som har studerats (se faktaruta) är att de har ytterligare potential för jobbskapande samt att sociala sammanhang som stödjer människor i livsstilsförändringar är centrala.

Ett förslag från projektet är mötesplatser i varje stadsdel, med fokus på att exempelvis laga, uppgradera och dela prylar eller mat.

– Det handlar om att hitta sätt att organisera på kvartersnivå så att människor kan leva klimatsmart, säger Carin Cuadra.

Enligt projektdeltagarna skapar detta inte bara meningsfulla jobb, utan förändrar också Malmöbors beteenden och värderingar i mer hållbar riktning på lokal nivå – genom sociala sammanhang.

– Vi behöver se hur staden kan främja gemenskaper med eget ägarskap för frågorna. Vi ska inte styra utan möjliggöra det som kan ge störst effekt för inkluderande och rättvis omställning, säger Christian Björneland.