”Kemikaliefritt och återvinning står i konflikt”

Återvinning minskar behovet av att utvinna nya råvaror, men när produkterna innehåller farliga kemikalier ställs vi inför svåra val. Sveriges miljömål om giftfri miljö och begränsad klimatpåverkan hamnar här i kollision, menar Svenskt Näringsliv, som efterlyser att flera aspekter vägs in i kemikaliebedömningen.

Materialåtervinning spelar en viktig roll i att minska utvinningen av råvaror, exempelvis fossila material vid plastproduktion, men tyvärr är cirkulering inte alltid så enkel.

– Vissa produkter kan innehålla kemikalier som vi aldrig skulle få för oss att sätta i en nyproducerad vara i dag. Samtidigt vill vi hålla materialströmmarna levande så länge som möjligt. Våra medlemsföretag vittnar om att återvunnet ofta står i ett underläge mot jungfruligt material, säger Marcus Wangel, policyexpert inom cirkulär ekonomi och kemikalier vid Svenskt näringsliv.

I en rapport skriver Svenskt Näringsliv att företagens arbete med cirkulära material, produkter och tjänster försvåras av att befintliga regelverk inte är anpassade för cirkulära lösningar.

– Det är en svår balansgång att få resurseffektiva materialflöden och samtidigt undvika att oönskade kemikalier cirkulerar. Det går till exempel att rena många produkter från kemikalier men det finns alltid lite kvar. Här tycker vi gränsdragningen är för snäv.

Svårigheter att definiera giftfritt

Svenskt Näringsliv ser därför ett behov av att bredda synsättet kring kemikalier i återvunnet material.

– Om vi uppnår 99 procents reningsgrad i en produkt som skulle kunna användas exempelvis till plastgolv i offentliga byggnader, där människor oftast vistas under kortare tid, så kanske miljönyttan av återvinning ska tas med i beräkningen? Men i dagsläget sätter regleringar stopp för det och stora volymer av materialet går i stället till förbränning.

Problemet är svårigheten att definiera ett ”giftfritt” material; att det saknas en praktiskt tillämpbar definition.

– Det borde bli tydligare att giftfritt ska tolkas som riskfritt, och att det inte är avsaknad av alla farliga ämnen i alla material som är viktigast utan avsaknad av de ämnen som kan orsaka skada i just de tänkbara användningsområdena.

”Risk när EU begränsar”

Utvecklingen inom EU går delvis åt motsatt fel tycker han.

– Inom EU ser vi att ny kemikalielagstiftning drar många kemikalier över en och samma kam.

Han exemplifierar med PFAS i medicinsk utrustning och brandskum.

– Än så länge finns inget gångbart substitut för dessa produkter, men självklart ska PFAS bort från kläder, skidvalla och andra produkter som inte är samhällsviktiga. Vi ser en risk när EU begränsar utifrån förekomsten av enskilda ämnen i PFAS och inte utifrån användningsområde och hur det kan hanteras med hög säkerhet för människor och miljö, säger Marcus Wangel.

Organisationen betonar att utfasningen måste gå i takt med forskning och innovation.

– Vissa saker kan inte förbjudas förrän det finns tillgängliga substitut.

Svenskt Näringsliv motsätter sig inte grundtanken i det förslag som har lämnats in till EU om begränsning av drygt 10 000 PFAS-kemikalier.

– Men frågan är hur det utformas, så att det kan hanteras på ett säkert sätt som inte medför andra samhällsrisker.

Fasa ut särskilt farliga ämnen

Själva målet giftfri miljö i kombination med myndigheternas långtgående delegerade ansvar gör att de får ett stort tolkningsutrymme som sällan problematiseras, enligt Marcus Wangel.

– Kemikalieinspektionen har som instruktion att minska kemikalierisker och med målet giftfri miljö som främsta devis blir det möjligt att driva väldigt långtgående riskminimeringsåtgärder utan att väga dessa mot en samhällsekonomisk kostnad. 

Per Ängquist, generaldirektör på Kemikalieinspektionen, betonar att miljömålet inte tar sikte på att vi ska sluta använda kemikalier.

– Giftfri handlar i stället om att fasa ut särskilt farliga ämnen och hantera andra ämnen så att de inte är skadliga för människor eller natur.

På sikt gynnas därför den cirkulära ekonomin av ett förebyggande kemikaliearbete.

PEr Ängquist

Målkonflikten mellan de båda miljömålen kommenterar han så här.

– Vi ska inte återvinna material som innehåller särskilt farliga ämnen. Om vi i stället fasar ut dessa ur produkter och material så blir det lättare att återcirkulera. På sikt gynnas därför den cirkulära ekonomin av ett förebyggande kemikaliearbete, säger Per Ängquist.

Efterlyser tydligare politisk styrning

Svenskt Näringsliv menar att det behövs en tydligare politisk styrning för att hantera kemikalierisker på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. I rapporten betonar organisationen även att många medlemsföretag är osäkra på vilket regelverk som kommer att gälla framöver.

– De upplever en svårighet att göra avvägningen när giftfritt står i konflikt med andra värden som resurseffektivitet, säger Marcus Wangel.

Organisationen efterlyser en mer holistisk syn på kemikalier.

– För att vi ska lyckas ställa om så behövs kemikalier; de är inte alltid någonting skadligt. Vi vill förändra den allmänna bilden – vi behöver ett riskbaserat synsätt. Om kemikalier hanteras på ett säkert är det ok, men om de inte kan hanteras säkert med hänsyn till människors hälsa och miljö så ska de fasas ut.

De efterlyser också en konkretisering av vad hur miljömålen ska uppnås.

– Miljömålen är lovvärda men de är motsägelsefulla och har mer formen av en vision är en konkret handlingsplan, säger Marcus Wangel.