Stubbar på hyggen är en stor potentiell resurs för biobränsle. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) undersöker nu hur den biologiska mångfalden kan skyddas i samband med ökad stubbskörd.

Gamla träd och stubbar är en livsförutsättning för en stor mängd växter och insekter i våra skogar. Tar man bort stubbarna i samband med avverkning påverkas känsliga ekosystem.
Thomas Ranius, professor i ekologi.

Thomas Ranius, professor i ekologi. Foto: Kajsa Lindqvist

Professor Thomas Ranius, vid Institutionen för ekologi vid SLU, arbetar med ett projekt som ska visa vilka stubbar och trädbestånd som bör väljas för stubbskörd. Syftet är att minska risken att arter som är beroende av död ved försvinner. I ett annat projekt analyseras om man kan kompensera för de borttagna stubbarna. – Om man sparar mer levande träd eller höga stubbar än vanligt när man avverkar skogen så finns viktiga livsmiljöer kvar för vedlevande insekter, lavar, mossor och svampar, säger han. Sådana åtgärder skulle kunna innebära att man kan utöka stubbskörden utan att öka risken att arter försvinner.
Joakim Hjältén, professor i skoglig zooekologi.

Joakim Hjältén, professor i skoglig zooekologi. Foto: Joakim Hjältén

Kartläggning av effekter

På SLU arbetar forskare även med att undersöka hur skogsavverkning och stubbskörd påverkat förekomsten av vedlevande skalbaggar. Stora mängder data ska samlas in och användas för att beräkna hur mycket stubbar man kan bryta innan man börjar se negativa effekter på skalbaggarna. – Vi ska försöka ta fram rekommendationer för stubbrytning som innebär att vedlevande arter kan överleva långsiktigt, säger Joakim Hjältén, professor vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU.

Stubbforskning

Stubbskörd för ökad klimatnytta och begränsad miljöpåverkan är ett institutionsövergripande forskningsprogram som finansieras av Energimyndigheten och ska pågå till 2015.