Källsorterande avlopp kan minska vattenbrist

Vattenbrist är ett växande problem i Sverige, men det finns outnyttjade resurser. Rening av avloppsvatten kan vara ett alternativ på platser där färskvatten är en bristvara.

I dagens kommunala avloppssystem hanteras gråvatten, som kommer från bad, disk och tvätt, oftast i samma rör som svartvatten, som kommer från toaletterna. Nu ökar dock medvetenheten om att detta kanske inte är det mest resurseffektiva. I Oceanhamnen i Helsingborg har kommunen byggt Sveriges första stadsdel med uppdelade avloppsrör. Liknande initiativ är på gång i Stockholmsstadsdelen Norra Djurgårdsstaden och i Visborg i Visby.

De nya avloppssystemen innebär att avloppsvattnet källsorteras. Genom att dela upp avloppet blir det enklare att utnyttja näringsämnena i vattnet, förklarar Inga Herrmann, forskare inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.

Hon berättar att källsorterande avloppssystem gör det möjligt att återvinna resurser främst ur svartvattnet.

− Det är det som är det verkligt värdefulla i svenskt kontext eftersom det innehåller mycket näringsämnen, säger hon, men tillägger att även gråvatten kan vara en värdefull tillgång.

Gråvattnet – en resurs?

I Oceanhamnen i Helsingborg blir svartvattnet biogas och gödsel, men gråvattnet återanvänds inte just nu utan renas och släpps ut i Öresund. Vissa har frågat sig om det inte vore bättre att använda det för bevattning eller som dricksvatten. Just sådana frågor hoppas Inga Herrmann att hon och hennes kollegor ska kunna bidra med svar på i ett nytt forskningsprojekt där de sätter fokus på gråvattnets användningsområden.

− Vad som blir mest energieffektivt att göra med gråvattnet kan skilja mellan olika platser. Där det råder brist på dricksvatten, till exempel på Gotland, kan det vara värt att rena det ända till dricksvattenkvalitet. På andra platser är det kanske bättre att bara rena det för att kunna släppa ut det i sjöar och vattendrag, säger hon.

Inom det nya projektet kommer hon och hennes kollegor undersöka tekniker för att rena gråvattnet till olika nivåer. De ska ta reda på vilka problematiska substanser som finns i gråvatten och studera vilka reningsprocesser som krävs för att dessa ska försvinna. Under projektet ska de också utvärdera i vilka sammanhang reningen är meningsfull.

− Vi kommer till exempel jämföra energiåtgången vid rening av gråvatten till dricksvatten med hur mycket energi som krävs för att avsalta vatten från Östersjön. Det kan hjälpa beslutsfattarna, till exempel på Gotland, att avgöra vad man ska satsa på.

Kommunernas inställning avgör

Inga Herrmann tror att separata rör för gråvatten och svartvatten kommer bli vanligare i framtiden, men ser att utvecklingen går trögt. Att bygga om befintliga avloppssystem är inte aktuellt just nu med tanke på kostnaden.

− Det mest rimliga är att övergå till separata rör successivt, i samband med att man bygger nya stadsdelar, säger hon.

Hon ser att kommunerna spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning det satsas på källsorterande avlopp. För att få en bild av hur man ser på tekniken på kommunerna ska forskarna, som en del av gråvattensprojektet, genomföra workshoppar med beslutsfattare och tjänstemän på kommunal nivå.

− Vi vill undersöka var de är i sin utveckling, och höra vad som krävs för att de ska vilja satsa på källsortering av avloppsvatten, säger Inga Herrmann.