Kalhyggen leder till en högre temperatur i vattendrag. Nu visar forskning att vattentemperaturen stiger så långt som 150 meter nedströms. Forskarna efterlyser bredare kantzoner längs vattendragen.

Det är framför allt bristen på skugga på kalhyggen som gör att temperaturen i vattendrag stiger när skogen avverkas. Den aktuella studien, som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet och Karlstads universitet har gjort, visar att temperaturen i bäckar och åar kan öka med upp till 4,1 grader.

Uppvärmningseffekten avtar inte när bäcken rör sig in i skogen igen, utan märks av så långt som 150 meter nedströms från kalhyggena. Det varmare vattnet har effekt på djur- och växtliv. Algproduktionen ökar och arter som flodpärlmussla och öring trivs inte lika bra. Koldioxidupptag och nedbrytning påverkas också.

Kantzoner är ett sätt att skydda vattendrag i skogsbruk, en kant av träd som lämnas längs vattendraget. Riktlinjerna för hur vattendragen ska värnas är framför allt inriktade på själva avverkningsområdet, utan hänsyn till hur vattendraget påverkas upp- och nedströms. Forskarna menar att skogens vattendrag i stället behöver skyddas ur ett landskapsperspektiv.

 – Resultaten innebär att det finns risk för effekter på landskapsnivå eftersom vår skog består av ett lapptäcke av nya och gamla hyggen som dessa bäckar rinner igenom. Därför behöver kantzoner längs vattendrag vara minst 15 meter breda på båda sidor om bäcken för att undvika temperaturhöjningarna, säger Maria Myrstener, Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.