Gården som sålde plogen – och förbättrade jorden

FN uppmanar fler lantbrukare att bearbeta jorden mindre och istället ta hjälp av jordens svampar, bakterier och maskar. Josef Appell på Gårstånga Nygård i Skåne antog utmaningen och lyckades samtidigt minska sina dieselkostnader till en tredjedel.

För att sprida kunskap och uppmuntra till projekt som förbättrar vår matjord har FN:s Generalförsamling utnämnt 2015 till “International year of soils”. Friska jordar utgör grunden för en hållbar livsmedelsproduktion men kunskapen om deras roll i näringskedjan och allmänhetens medvetenhet om jordkvalitet är enligt FN i allmänhet låg. Vår framtida matproduktion hotas av klimatförändringar, eroderande jordar samt minskad biologisk mångfald med sämre motståndskraft mot sjukdomar, skadedjur och resistenta ogräs som följd. Jordbruket är i behov av förändring. Som en åtgärd föreslår och uppmanar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO att fler lantbrukare går över till så kallad Conservation Agriculture för ett mer hållbart och motståndskraftigt jordbruk. Conservation Agriculture bygger på tre huvudprinciper som innebär minimal jordbearbetning, täckning av marken året runt och varierad växtföljd av olika grödor. Plogen som har använts i över 5000 år av människan för att luckra jorden, vända ner skörderester och gödsel samt ta bort ogräs och förbereda jorden för sådd rekommenderas nu att man ställer undan för att istället ta hjälp av jordens svampar, bakterier och maskar för jordbearbetningen. Dels för att minska energikostnader och koldioxidutsläpp men även för att ge den biologiska mångfalden i jorden en chans till återhämtning och öka bördigheten.

Markbiologin fungerar bättre utan vår inblandning

Katarina Hedlund, professor vid Centrum för miljö och klimatforskning på Lunds universitet ledde 2011 en grupp som jämförde hur den biologiska mångfalden i jorden påverkades av jordbearbetning i Sverige, Storbritannien, Grekland och Tjeckien. Resultaten visade att plogning och olika former av markstörning minskade bördigheten i jorden, på alla fyra platser. – Våra resultat visade att förlusten av biologisk mångfald sker vid relativt låga nivåer av störning. Ett gram jord innehåller mer än 50 000 arter av bakterier och svampar och dessa arter utför många viktiga funktioner som vi kan använda som ekosystemtjänster om de får arbeta ifred. På Gårdstånga Nygård i Skåne såldes plogarna redan 2006 och efterhand har de gått över till de tre huvudprinciperna som FAO rekommenderar. – Svenskt lantbruk är konservativt, det ska man vara medveten om, det är djupt rotat att vi ska plöja jorden. Men vi har upptäckt hur väl markbiologin fungerar utan att vi blandar oss i och har aldrig haft så bra markstruktur och så många daggmaskar som hjälper till med jordbearbetningen som nu, säger driftsledaren Josef Appell. Gårdstånga Nygård består av 1000 hektar mark där bland annat raps, höstvete, sockerbetor, vårkorn och fröodling för gräs odlas. De började med omställningen i sitt konventionella jordbruk men har även gått över till ekologiskt på delar av odlingen. Den stora skillnaden enligt Josef Appell är att de använder ogräsmedlet Roundup i början av säsongen i den konventionella odlingen medan ogräsbekämpningen i den ekologiska odlingen kräver mer maskinkraft och därmed släpper ut mer koldioxidutsläpp jämfört med den konventionella. Men Josef Appell kommer försöka öka marktäckningen för att minska ogräset på naturlig väg. – Det ses som svårt att köra enligt Conservation Agriculturals principer i konventionellt lantbruk och i stort sett omöjligt att göra i ekologisk form. Så det kändes som en lagom utmaning för mig att ta mig an. Och hur bra vore det inte om det lyckades? säger Josef Appell som får ta emot många nyfikna besökare på gården. – Det är ett stort intresse för vad vi håller på med. Först skrattar folk åt mig, sen börjar de tycka att det låter intressant och pröva lite på egen hand och efter några år kör de igång själva. Detta kommer mer och mer men det behövs utbildning. Jag har själv läst på via nätet och besökt lantbrukare i USA, Frankrike och England där de kommit längre för att få inspiration. Och hittills har gården uppnått bra resultat enligt Josef Appell. För den konventionella odlingen tar gården minst lika höga skördar för vad som är normalt i trakten, till mindre dieselkostnader och med mindre bekämpningsmedel, de har till exempel helt slutat med pesticider. För den ekologiska odlingen är det ännu för tidigt att uttala sig då det är första året.

Mer långsiktigt perspektiv i kalkylerna

För att öka kunskapen om hur minskad jordbearbetning, marktäckning och varierad växtföljd lönar sig på längre sikt har Katarina Hedlund och hennes kollegor tagit fram ett beräkningsinstrument för lantbrukare där de kan räkna på lönsamheten i att bearbeta jorden mindre samtidigt som de ökar mullhalten (och därmed också den vattenhållande förmågan) genom att till exempel åkerns yta inte lämnas bar utan är täckt med växter året runt. – Det är främst för att få ett relativt värde att förhålla sig till och föra in ett mer långsiktigt perspektiv i de ekonomiska kalkylerna. Och de ekonomiska fördelarna var anledningen till att Gårdstånga Nygård ställde undan plogen till en början. – Vi började med reducerad jordbearbetning av ekonomiska skäl, för att spara dieselkostnader. Och de har minskat till en tredjedel. Men sen hände något när jag började läsa på om detta och idag är jag nog mer intresserad av vad som händer under jorden än ovan, säger Josef Appell.