JAS-teorin bara en viskningslek?

Beskär du dina fruktträd och buskar under juli, augusti och september, den så kallade JAS-perioden? Då är du långtifrån ensam, att växterna ska beskäras när de står i full blom är en vedertagen sanning. Men enligt en ny studie från SLU kan JAS-resonemanget bottna i förhastade slutsatser, och bör tas med en nypa salt.

Grundteorin i JAS är att träd och buskar har bättre möjligheter att hantera stress, som uppkommer vid beskärning, när de redan har använt mycket energi till blomningen.

Varifrån regeln härstammar vet forskarna inte helt säkert, men de tror att den kan ledas tillbaka till från den amerikanska biologen Alex L Shigo, som utöver att publicera böcker spred sina kunskaper internationellt vid resor och föreläsningar för trädgårdsmästare, arborister och yrkesverksamma inom skogsbruket.

– Vi tror att JAS-teorin härstammar från honom, så i viss mån baseras det på forskning, men kunskapen har spridits via något av en viskningslek, så det är svårt att säga exakt hur JAS kom till, säger Anna Lund, forskningsassistent vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Okänt vad som stressar träden

Teorin baseras på tanken att växterna i sin fullt utslagna form innehåller maximalt med energi. Ett alternativt tankesätt är att se hur mycket tillgängliga kolhydrater som finns i träden.

– Det finns sällan för lite energi i form av kolhydrater, så ur detta perspektiv spelar det ingen större roll när beskärningen görs.

Vad som stressar träden vid beskärning vet forskarna ännu inte. Däremot har de sett att det finns stora skillnader mellan olika arter. I studien har Anna Lund och hennes kollegor testat hur sötkörsbär, skogslind, skogslönn och skogsek reagerar efter beskärning.

Specifikt har de granskat om veden missfärgas vid snittet, vilket beror på att det kommer in syre, som kan skada växten, eller i värsta fall svamp. De har även granskat övervallningen – trädets förmåga att bilda ny ved vid snittet.

Reagerar olika på beskärning

Resultatet visar att alla fyra arter övervallar bäst i januari. För missfärgning skiljer sig resultaten åt; skogslind och skogsek missfärgas minst om den beskärs i januari medan sötkörsbären missfärgas minst vid beskärning i september. Skogslönnen påverkas lite av tidpunkten.

– Det är ett spännande resultat att beskärning i januari ger goda resultat för vissa arter, eftersom man brukar säga att träd i vila skadas av att beskäras. 

Varför arterna reagerar olika på beskärning vet inte forskarna.

– Det kan vara så att vissa arter har specifika egenskaper, men vi behöver forska mer för att ta reda på vilka de är.

Ta bort små grenar tidigt

Hur ska man som trädgårdsodlare tänka i stället för den traditionella beskärningen under sommaren?

– Vi behöver vara medvetna om att det inte finns någon sanning, så mitt råd är att vara lite kritisk till varifrån informationen kommer.

Hennes generella råd är att minimera både antalet snitt och dess storlek, vilket kan göras genom så kallade uppbyggnadsbeskärningar, titta på träden och plocka bort små grenar tidigt i stället för att vänta tills grenen blir stor.

– Tänk lite framåt. Genom att beskära rätt när träden är unga kan snitten bli så små och få som möjligt, säger Anna Lund.