Jantelagen är en av orsakerna till det svenska lantbrukets låga grad av innovation, visar ny forskning från SLU. Entreprenörer som sticker ut hakan men misslyckas står helt ensamma, och risken finns att satsningar på innovation därför blir verkningslösa.

Den norske författaren Aksel Sandemose formulerade på 30-talet den så kallade Jantelagen, lagen om att inte sticka ut.

– För att testa om Jantelagen fortfarande existerar så gjorde vi ett experiment på lantmästarprogrammet på SLU Alnarp, berättar Jozefine Nybom, forskarstuderande vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU.

Lantmästarstudenter testades på vilket råd de skulle ge en lantbrukare som stod inför att lansera en ny, innovativ produkt. Vissa studenter fick veta att lantbrukarens företag gått dåligt i många år medan andra fick veta att företaget gått bra i många år. En kontrollgrupp fick ingen information om den ekonomiska situationen. Samtidigt skapades ett index för studenterna, som visade hur mycket Jante de hade i sin personlighet.

Forskarna bakom studien trodde att den ekonomiska informationen skulle påverka studenternas råd, men det var i stället deras personliga index som påverkade rådgivningen. Ju mer Jante, desto mindre troligt att de gav råd om att fortsätta med entreprenöriell verksamhet som diversifiering, innovation eller att utveckla nya produkter.

– Samhällets lösning på lantbrukets problem är att företagarna måste bli mer entreprenörer och mer innovativa. Det ser vi i till exempel Livsmedelsstrategin och Konkurrensutredningen och varje år läggs stora summor på detta genom EU:s landsbygdsstöd. Men ändå ser vi att lantbrukets företag är mindre entreprenöriella än företag av samma storlek i andra branscher, säger Erik Hunter, universitetslektor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU, i ett pressmeddelande.