Jakten på gröna metaller kan bidra till antibiotikaresistens

Brytning av sällsynta jordartsmetaller beskrivs som avgörande i den gröna omställningen, men gruvdriften kan leda till att vi får nya antibiotikaresistenta bakterier. Forskare vid Göteborgs universitet undersöker riskerna i ett nytt projekt.

När bakterier under en längre tid utsätts för låga doser av antibiotika kan bakterierna utveckla en tålighet mot läkemedlet. Detta sker genom överanvändning av antibiotika, men forskning visar att antibiotikaresistens även utvecklas i naturen, och att den processen kan drivas av metaller.

− Vi vet till exempel att koppar har antibiotikaliknande effekter och kan döda bakterier. Det innebär också att bakterierna kan utveckla resistens emot koppar. Undersökningar visar att bakterierna samtidigt också kan bli resistenta mot antibiotika, säger Roelof Coertze, forskare vid Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.

Han leder ett nytt forskningsprojekt där han ska undersöka potentiella risker för antibiotikaresistens kopplat till gruvdrift efter sällsynta jordartsmetaller.

Ödesfrågor ställs mot varandra

Både brytning av sällsynta jordartsmetaller och insatser mot antibiotikaresistens beskrivs som ödesfrågor i vår tid.

Antibiotikaresistensen riskerar att döda tiotals miljoner människor under de kommande decennierna, om inte forskare hittar nya former av antibiotika eller alternativa läkemedel.

Brytning av sällsynta jordartsmetaller ses som avgörande för att klara omställningen till förnybar energi.

− För att tillverka batterier eller exempelvis turbiner till vindkraftverk behöver vi de här metallerna, drivkraften att bryta dem är stark. Samtidigt kan det finnas risker som vi behöver förstå bättre, säger Roelof Coertze.

Det kan vara särskilt angeläget här i Sverige, tillägger han. Förra året upptäcktes ett stort område med sällsynta jordartsmetaller i berget under Kiruna. Det är den största fyndigheten i hela Europa, och nyheten fick stort internationellt genomslag. Som det är nu domineras marknaden kring sällsynta jordartsmetaller helt av Kina, och att börja bryta metallerna här i Europa ses bland annat av EU som viktigt för att öka Europas ekonomiska oberoende.

Gör tester på bakterier från Kiruna

Roelof Coertze konstaterar att det finns starka argument för att bryta sällsynta jordartsmetaller, men också starka skäl att vara försiktig. I projektet kommer han att studera några av de mest eftertraktade sällsynta jordartsmetallerna för att se hur de påverkar olika bakterier. Det handlar till exempel om metallerna Cerium, Praseodymium och Neodymium, som används vid tillverkning av bland annat magneter, batterier och generatorer.

Bakterierna i studien ska hämtas från två olika platser. Det ena bakterieprovet ska tas från marken nedströms från fyndigheten i Kiruna och det andra från marken vid en Sydafrikansk gruva, där det redan har brutits sällsynta jordartsmetaller under ett antal år.

Tanken är att forskningen ska kunna visa om den mängd sällsynta jordartsmetaller, som sprids i miljön i samband med gruvdriften, kan göra bakterier antibiotikaresistenta. Om det är så hoppas Roelof Coertze att den kunskapen ska bidra till en ansvarsfull gruvdrift.

− Det är inte så att vi inom forskningsprojektet jobbar emot gruvorna utan vi ser det som att vi jobbar tillsammans med dem, för att utveckla så hållbara metoder som möjligt. Som det är nu vet vi inte om det finns några risker, men det är det vi ska ta reda på.