Invandringen till Norden har intensifierats de senaste årtiondena, vilket ökar behovet av integration. Enligt en ny rapport från en nordisk forskargrupp kan så kallad naturbaserad integration vara ett framgångsrikt koncept.

– Naturen främjar sociala interaktioner och ger en lokal förankring. Den ger också psykiskt och fysiskt stimulerande erfarenheter och förbättrar invandrarnas utvecklingsmöjligheter genom utbildning, yrkeskunskaper samt förbättrad hälsa och välbefinnande, säger Sandra Gentin vid Köpenhamns universitet, i ett pressmeddelande.

I rapporten presenteras en hypotes om att naturen kan användas för integration genom att bygga identitet och ge positiva erfarenheter.

– De nordiska länderna kan bli föregångare inom naturbaserad integration, om naturens fördelar i integrationen blir mer allmänt erkända och utnyttjas systematiskt, säger Anna María Pálsdóttir, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Rapporten är ett samarbete mellan forskare från Finlands miljöcentral (SYKE), Köpenhamns universitet (UCPH), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Norsk institutt for naturforskning (NINA).


Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Tomas Almberg skriver:

    Utmärkt information! Den bör gå till samytliga partier i riksdagen! Vem lobbar för extrakt i riksdagen? Om ingen, varför passivitet?

  • Jan Bergman skriver:

    Som tidigare ledamot i styrelsen för lokalavdelning av Friluftsfrämjandet(FF) lyfte vi möjligheterna.

    Det som rent praktiskt krävs är att tänkbara ideella organisationer såsom just FF, Scouterna, Frisksportarföreningar mfl är ju rejäla projektmedel.

    Föreningslivet har ju ofta fullt upp att få till ledare, volontärer och styrelseledamöter i ordinarie verksamhet.

    Den ideella sektorn måste ses som möjliggörare i betydligt större utsträckning än idag. Medel och former för detta behövs fastställas.

    Om varje förening med t ex +500 medlemmar hade anställd personal som kunde handleda praktik och projektinsaser skulle massor av integrationstillfällen kunna tillskapas lokalt runt om i Sverige.

    Om sedan friluftsliv har störst potential är jag lite tveksam till då många flyktingar tycks komma från urbana miljöer varför det kan vara ett stort steg att plötsligt bli friluftsintresserad på det sätt som traditionellt varit vanligt i Norden(även om det tyvärr minskar).

    Kanske stadsodling kan vara ett av många stadsnära aktiviteter som eventuellt känns mer naturligt för nyanlända att engagera sig i. Det finns hos många ett stort kunnande kring odling och utbytet mellan nyanlända och etablerade kan bli mer jämställt där man kan lära av varandra.

    Makerspace och andra ”öppna verkstäder” är annan form av gemenskap och fritt skapande som kan vara bra. Motorintresse kan också vara ämne för integrationsinsatser.

    Men visst, att visa upp möjligheterna med den svenska naturen är aldrig fel.