Inte självklart att återbruk gynnar miljön

Återbruk ses som en lösning i klimatarbetet, men kanske lurar vi oss själva? Nu undersöker forskare om den växande cirkulära ekonomin verkligen sparar jordens resurser eller tvärtom innebär en ökad påfrestning.

Det ses nästan som självklart att en ökning av återbrukade material och varor innebär att vi producerar och konsumerar mindre nytt, men det sambandet är faktiskt inte bevisat. Tänk om vi, samtidigt som vi köper mer begagnat, fortsätter att köpa lika mycket nyproducerat som tidigare?

− Det skulle vara ett problem eftersom miljöfördelen med cirkularitet uppstår genom att återbrukandet av till exempel en tröja eller en tegelsten antas ersätta försäljningen och produktionen av samma produkt, säger Nils Johansson, forskare inom strategiska hållbarhetsstudier vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Han leder ett nytt projekt där forskare ska undersöka i vilken utsträckning ökning inom återbruk på ett företag möts av en motsvarande minskning av deras nyproduktion. Ser till exempel gruvbolag att behovet av att bryta nya metaller minskar i takt med att de blir bättre på att återvinna metaller ur gammal elektronik? Och hur är det med möbelaffärer som samlar in och säljer begagnade möbler i en hörna av butiken? Ser de en minskning i sin nyförsäljning?

Inom projektet ska forskarna också titta på hur olika företag kommunicerar kring cirkulär ekonomi, och granska vad företagen har för grund till hur de formulerar sig om till exempel miljönyttan med återvinning och delning.

Onödiga second hand-köp

Utifrån tidigare studier misstänker Nils Johansson att ökad cirkularitet inte möts av minskad nyproduktion på det sätt som många tror. Forskning har till exempel visat att mycket av det vi handlar på loppis inte är sådant vi egentligen behöver utan i stället är spontana, onödiga inköp. Återbruksaktiviteter inom handeln hamnar ofta vid sidan av de traditionella verksamheterna, som fortsätter som tidigare.

Det kan också vara så att de som handlar second hand-varor huvudsakligen är personer med begränsade resurser, som i och med den växande second hand-marknaden har fått nya möjligheter att konsumera, snarare än att grupper som konsumerar mycket har gått över till att handla begagnat.

Samtidigt erbjuder second hand en ytterligare möjlighet för de som älskar att shoppa, att göra det under en hållbarhetsparoll.  

Även när det gäller delning, till exempel genom bilpooler, finns det anledning att inte dra för snabba slutsatser om effekterna ur hållbarhetsperspektiv, menar Nils Johansson.

Bilpooler framställs som positivt ur miljöperspektiv med hänvisning till att färre bilar behövs om fler delar på varje bil. Men tänk om bilpoolerna inte i första hand gör att färre skaffar bil utan att fler går över till att använda bilpooler i stället för att åka kollektivtrafik? Och tänk om en effekt av att vara med i en bilpool är att man blir mer beroende av att ha tillgång till bil, och bestämmer sig för att köpa en egen?

Genom forskningsprojektet vill Nils Johansson syna idén om att allt återbruk och all delning per definition är bra ur klimatperspektiv.

− För den cirkulära ekonomins och delningsekonomins legitimitet är det viktigt att vi förstår när det funkar och när det inte funkar. Annars är risken att det blir tomma begrepp och att de faktiska hållbarhetsdimensionerna går förlorade, säger han.

Forskningsprojektet kommer inte kunna ge en heltäckande bild av förhållandet mellan satsningar på återbruk och utvecklingen inom den linjära ekonomin. Det kan ju vara så att ett företags cirkulära satsningar inte minskar den egna linjära produktionen men leder till minskad eller ökad försäljning hos någon annan. Det kommer i så fall inte fångas upp i projektet, utan målet är att undersöka hur enskilda företag hanterar förhållandet mellan den cirkulära och den linjära delen av verksamheten. 

Söker företag som vill delta

Att idéerna om cirkulär ekonomi har fått så brett genomslag tror Nils Johansson beror på att återbruk, så som det framställs, inte kräver att man ger avkall på något. Företagen kan fortsätta växa och konsumenter kan fortsätta handla. Samtidigt innebär den inställningen att kärnan i omställningen till en mer cirkulär ekonomi riskerar att gå förlorad.

Nils Johansson hoppas kunna komma med förslag på hur företag och politiker kan se till att den cirkulära ekonomin verkligen växer på bekostnad av den linjära ekonomin, så att resurser sparas.

− Strategier för cirkulär ekonomi kan inte bara innehålla förslag som ökar cirkulationen. Det behövs också förslag som faktiskt begränsar den linjära ekonomin. Båda delarna är viktiga, säger han.

Under projektet planerar han att hålla workshops och diskussioner med representanter från olika företag, gärna de företag som är med i studien. Vilka det blir vet han inte än, och att hitta företag som vill dela data om effekterna av sina återbrukssatsningar ser han som en av de största utmaningarna i projektet.

− Det kan ju vara så att datan visar sådant som gör att man kan börja ifrågasätta hur de kommunicerar i de här frågorna, men om de har en verklig ambition om att bli mer cirkulära kan vi genom det här projektet å andra sidan hjälpa dem att nå de målen.