”Insatser som ger effekt just nu är lättare att överblicka”

Flygrutter stoppas, karensdagen tas bort och stora summor satsas på att rädda företag i kris. Även om en del kritiker efterlyser mer drastiska åtgärder så har samhället på kort tid gjort mycket för att anpassa sig efter rådande situation, en omställningstakt som många efterlyser inom klimatområdet.

Hallå där, Andreas Duit, professor vid Statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, som nyligen tilldelats pengar för ett nytt forskningsprojekt om hur politiker belönas eller bestraffas av väljare efter klimatåtgärder.

Hur skiljer sig problematiken kring coronaviruset mot klimatfrågan politiskt?
– Corona-epidemin sker här och nu och många personer riskerar att drabbas på kort sikt. Om politiker inte tar kraftfulla beslut så kommer det att få konsekvenser direkt. För klimatet så är effekterna kännbara först längre fram i tiden. Allt handlar om hur kostnader och nyttigheter är fördelade över tid och mellan grupper i samhället. Insatser för att bekämpa spridningen av corona ger både kostnader och nyttigheter nu, vilket är lättare att överblicka, medan klimatinsatser ger kostnader nu och effekter långt senare.

Vad kan vi lära av detta för klimatpolitiken?
– Att lyfta åtgärder som kan genomföras redan i dag utan att fastna i problemet med kostnader på kort och lång sikt. Sök hellre lösningar som inte kräver stora uppoffringar i dag, exempelvis subventionera beteenden i stället för att införa förbud. Det gäller även att titta på strukturella aspekter, till exempel att stödja framväxten av hållbara energisystem och affärssystem.

Är klimatfrågan extra krånglig politiskt?
– Ja, miljöfrågor är svåra att hantera och i demokratiska länder är beslutsfattandet ytterst beroende av medborgarnas acceptans. Går politiker för fort fram riskerar de att avsättas i nästa val, och de policies man kämpat för kan alltid rivas upp av efterträdare. Klimatet kan jämföras med finansiella frågor och hur självständiga riksbanker tillsattes för att man insåg att det politiska systemet inte kunde hantera dessa frågor. Klimatfrågor har delvis samma problematik och vissa har därför förespråkat självständiga kolbanker – som har till uppgift att sätta priset på kol – som ett sätt att hantera detta demokratiska systemfel. Idén om en självständig kolbank är intressant, men många frågor återstår.

Vilka konsekvenser får det?
– Det är en missuppfattning i dagens miljödebatt att bristande policyåtgärder för klimatet främst beror på politikernas bristande mod eller moraliska ryggrad. Politiker verkar inom ett system som har vissa egenskaper och ytterligare uppmaningar om politiskt mod kommer inte att förändra detta. Det har också funnits debatter om miljödiktaturer vilket är rena rama fantasierna. Diktaturer är inte mer lämpade att driva miljöpolitik, vilket är ytterligare ett bevis på att man i miljödebatten ofta inte förstår det politiska systemet.

Så vad kan vi göra?
– Det är viktigt att förstå hur politiska system fungerar och dess svagheter. På så vis kan vi utforma policies som har större chans att bli verklighet och dessutom accepterade av allmänheten. Vi borde satsa mer på att bygga in incitament i samhället, till exempel för att fasa ut fossila drivmedel till förmån för andra bränslen, produktion av el via solceller och att få laddinfrastruktur på plats för att hjälpa fordonsmarknaden på traven. Vi kan successivt montera ner fossilberoendet men att subventionerna till diesel i jordbruket är större än hela naturvårdsbudgeten i Sverige säger någonting om hur svårt det är.

Vad ska ni göra i projektet?
– Vi ska ta reda på om och i så fall när väljare bestraffar politiker för att de inför kännbara miljöpolicies. Det saknas i dag studier på om det fungerar så, även om många utgår från att det är så. Vi vet från annan valforskning att väljare i liten utsträckning baserar beslut på tidigare politik – man lyssnar mer på vad partier säger att de ska göra i framtiden. Mer kunskap om och när kännbara miljöpolicies leder till politisk ”backlash” tror vi kan vara viktigt inför omställningen till ett klimatneutralt samhälle.