Det finns en stark vilja hos migranter i Sverige att inkluderas i samhället och de ser språket som nyckel för detta. Men i dag ligger en stor del en ansvaret för detta på migranterna själva, eller utbildningsverksamheterna, enligt en ny studie.

En ny studie visar att det finns höga ambitioner hos migranter i Sverige att lära sig språket och att inkluderas i samhället. Det är en bild som går emot den politiska debatten, menar forskarna.

– Alla de vi intervjuat – oavsett bakgrund – har höga ambitioner om att lära sig svenska, skaffa ett jobb och bidra till samhället. Men så låter det inte riktigt i den offentliga debatt som förs. Den tar fasta på att migranter inte vill inkluderas eller lära sig språket, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet.

Att behärska svenska språket ses som nödvändigt för att bli en del av samhället. Både studerande och lärare trycker på språkstudierna som viktiga och beskriver språkets betydelse i termer av ”nyckel” och ”vägen in”. Den här metaforen används också flitigt i den politiska debatten. Det är både problematiskt och förenklat, menar forskarna.

– Det är klart att språket är viktigt, men den här metaforiken lägger över ansvaret för inkludering på migranten. Du måste lära dig språket för att bli en del av samhället, det är villkoret för att få ”nyckeln”. I den här metaforiken glömmer vi lätt bort att alla har väldigt olika förutsättningar att lära sig svenska, säger Magnus Dahlstedt i ett pressmeddelande.  

Det gör också att vissa sociala gemenskaper, som kunde underlätta språkinlärningen, hamnar i skymundan. Flera intervjuade menar att de dragit sig för att söka jobb och träffa svensktalande personer då deras svenska inte ansetts tillräckligt bra. Omvänt så bör inkludering i sig ses som förutsättning för att lära sig språket, menar forskarna. 

– Inkludering är någonting som hela samhället behöver vara engagerat i, men i dag tar migranterna själva och utbildningsverksamheterna ett väldigt stort ansvar, säger Andreas Fejes.