”Snävt synsätt i svensk klimatanpassning”

Det globala handelssystemet gör att effekter av klimatförändringen överförs mellan olika platser, men de anpassningsstrategier vi tar fram i Sverige idag är fortfarande väldigt lokala. De menar Henrik Carlsen, forskare vid SEI, som efterlyser ett mer globalt perspektiv även för klimatanpassningen.

Vi ser redan effekter av klimatförändringen världen över. Det konstaterar den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, som handlar om hur vi människor och resten av planeten påverkas av och försöker anpassa oss till klimatförändringen.

För snävt synsätt

Men hur mycket behöver Sverige egentligen bry sig? Effekterna av klimatförändringen verkar mest drabba människor och platser långt härifrån. Henrik Carlsen, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI), som talade på ett seminarie (se faktaruta) som hölls i samband med att rapporten släpptes, menar att ett sådant synsätt är för snävt och inte längre stämmer. – Det har tidigare sagts att orsakerna till klimatförändringen är globala, medan effekterna är ett lokalt problem. Men det finns många indirekta effekter också. Sverige, som är ett litet, export- och importberoende land behöver definitivt ett nytt perspektiv i den här frågan, säger han.

Större kunskapsunderlag

Skrivningarna i den nya rapporten är starkare än i den förra, som kom 2007. I den stod det att observationer visar att ”många naturliga system påverkas” av regionala klimatförändringar. Den nya rapporten slår fast att även de system som vi människor skapat drabbas. – Den nya rapporten tar upp sårbarhet, vilket innebär ett större fokus på människor, säger Richard Klein, även han forskare vid SEI, och medförfattare till den nya rapporten. Förutom att kunskapsunderlaget nu är mycket större än för sju år sedan, har också väldigt många fler samhällsvetare varit inblandade i arbetet med rapporten. – Tidigare redogjorde man till exempel för klimatförändringens effekter på matproduktionen. Nu har man istället tittat på matsäkerheten, det vill säga tillgången på föda, inte bara produktionens storlek, säger Richard Klein.

Importberoende

Produktionen av livsmedel är ett av de områden som Henrik Carlsen tar som exempel på att vi i Sverige inte bara kan se till vad som kommer att hända inom vårt eget lands gränser: – På tio år har mängden importerade livsmedel fördubblats i Sverige. Det globala handelssystemet gör att effekter av klimatförändringen överförs mellan olika platser, men de anpassningsstrategier vi tar fram i Sverige idag är fortfarande väldigt lokala. Det finns anledning att tänka nytt och anlägga mer av ett globalt perspektiv, inte bara när det gäller åtgärder för att minska utsläppen, utan även när det gäller effekter och anpassning, säger Henrik Carlsen. – Kanske kan det perspektivet också få oss att anstränga oss mer för att begränsa klimatförändringens orsaker. I den nya rapporten finns bara ett kort kapitel om indirekta, gränsöverskridande effekter. Men vi kommer att få se mer av det i framtiden, tror Henrik Carlsen.

Finansiella flöden påverkas

– Mycket lite sägs i rapporten om till exempel finansiella flöden. Men värdet av flödet av finansiella tillgångar är idag mångfalt större än värdet av flödet av materiella tillgångar. Svenska pensionsfonder investerar stora belopp utomlands. Det är ett ytterligare ett exempel på hur vi indirekt kan komma att påverkas, säger Henrik Carlsen. – Svensk export är också helt beroende av import och att flödena är öppna. För ett litet, exportberoende land som Sverige blir de indirekta effekterna särskilt viktiga att titta på. Får vi en omfattande klimatförändring kommer Sverige att befinna sig i ett helt nytt sammanhang, i en helt ny omvärld, säger Henrik Carlsen.