I spåren efter branden

Det är den största branden i Sverige i modern tid. Totalt drabbades nästan 14 000 hektar skogsmark. Ett flertal hus och skog för hundratals miljoner kronor förstördes i lågorna. Kartläggningen av området har börjat. Hur spreds sig egentligen branden? Och vilka lärdomar kan vi dra? Extrakt följde med brandekologen Anders Granström ut i det eldhärjade området.

Ett stort höstregn tog med sig det sista av brandlukten, istället är det lukten av fuktig skogsmark som når näsan. Träden reser sig likt svarta pålar från marken. De kan falla redan vid nästa storm.

Men trots hotet om fallande träd känner vi oss trygga. Med oss har vi brandekologen Anders Granström från SLU i Umeå. Med snabba steg visar han oss runt. Han vet exakt var man ska sätta fötterna för att inte riskera att hamna under ett träd.

Nya växter tittar fram

Marken är svart av sot och brända kvistar. Vita stenar lyser upp landskapet. Det kommer ta tid innan de återigen är täckta av mossa. Andra växter är snabbare. Ur den mörka marken sticker små plantor av mjölkört fram. Här spirar även björkplantor. De flesta består just nu enbart av tre små blad. Men klarar de vintern kan de nästa år sträcka sig hela 30 centimeter över marken.
– Om några decennier kan det till och med vara svårt att se att det faktiskt skett en brand i området, säger Anders Granström.
– Inom 5 till 15 år kommer de döda träden ha fallit till marken, och om 50 år så kommer det mesta av det döda virket ha ruttnat bort. Då behöver man vara en expert för att kunna se att det har varit en skogsbrand.

Ett unikt forskningstillfälle

Branden i Västmanland räknas till den största svenska skogsbranden i modern tid. Det gör detta område väldigt speciellt. Ett antal professorer från flera av landets lärosäten menade i en debattartikel att en stor del av området borde bli ett reservat eftersom skyddade skogar är värdefulla för forskningen. Och som det ser ut nu kan det bli ett reservat på 3000 hektar.

Joachim Strengbom är forskare i växtekologi vid SLU. Enligt honom är det särskilt några faktorer som gör den här branden så speciell. Det som mest sticker ut är storleken.
– Så här stora bränder är ovanligt i Sverige och det öppnar för andra typer av frågeställningar, säger han.

Gynna brandberoende arter

Joachim Strengbom, växtekolog vid SLU. Foto: Privat

Exempelvis skulle man kunna studera hur brandspecialiserade skalbaggar koloniserar ett brandområde. Skalbaggarna använder lukten av brandrök för att hitta brända områden, men lite är känt hur det hela egentligen går till.
– Koloniseras området gradvis från kanterna eller sker kolonisationen över hela området? Är det skillnad jämfört med mindre bränder? Kunskapen är viktig för att förstå hur olika arter påverkas av brand, och hur och var man ska genomföra naturvårdsbränder för att gynna brandberoende arter.

Lärdomar för ett bättre skogsbruk

En annan intressant aspekt enligt Joachim Strengbom är att branden i stora delar var så intensiv att det var få träd som överlevde.
– En konsekvens blir att de träd som växer upp efter branden kommer att vara lika gamla. I det avseendet liknar effekten av branden effekten av en skogsavverkning, men med undantag att vid en skogsbrand står en stor del av veden kvar.

Detta gör miljön värdefull ur ett forskningsperspektiv. Till exempel skulle området kunna ge svar på hur man på bästa sätt ska bruka en skog, hur naturvårdshänsynen vid avverkning bör se ut och hur man föryngrar en skog efter en brand.

– Våra skogar är naturligt anpassade till återkommande bränder, därför är en viktig del i det moderna skogsbruket att försöka efterlikna det mönster som bränder skapar.

Hur elden rör sig

Joachim Strengbom tycker även det är intressant att studera hur själva brandförloppet gick till. Här kan storleken på branden ge ny kunskap.
– I ett litet brandområde kan man inte i samma utsträckning täcka in hur olika faktorer som exempelvis skogsålder, markförhållanden eller skogsskötsel påverkar brandförloppet.

Och det är just brandförloppet, hur elden rörde sig över landskapet, som Anders Granström fått i uppdrag av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) att undersöka. Syftet är att man ska få en tydligare bild av händelseförloppet och räddningsinsatsen. Kunskapen behövs bland annat för att kunna förhindra stora skogsbränder.
– Man behöver en beskrivning av det faktiska brandförloppet, annars går det inte att dra några slutsatser om insatserna vid branden, säger Anders Granström.

Kartlägger området

Och det går inte att missa Anders Granströms entusiasm inför uppgiften. Han rör sig fort över de många stenarna för att kartlägga området. Med sin digitalkamera dokumenterar han landskapet och detaljer på träd som kan skvallra om hur elden spridit sig.
– Jag tycker det är spännande att gå där ingen annan gått, att vara först på plats efter branden.

Med snabba steg tar han sig upp för en av de få höjderna som finns. Det är svårt att hänga med men väl uppe stannar han. Från berget går det att se ut över sjön Gottricken.
– Det måste vara här som några räddningsarbetare blev upphämtade med helikopter, de missbedömde situationen och blev fast, säger han och försöker få ihop pusselbitarna om hur elden kan ha rört sig. Jakten på svaren fortsätter.