I huvudet på en klimatförnekare

Trots att forskare nu är eniga om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser, så finns det fortfarande grupper som tar avstånd från dessa fakta. Vilka är det som förnekar klimatvetenskapen, vad använder de för strategier och hur kan de bemötas? Dessa frågeställningar har en forskargrupp nu gått på djupen med.

En forskargrupp från KTH och Södertörns högskola har granskat vetenskapligt publicerade artiklar om vetenskapsförnekelse. De genomgångna artiklarna har publicerats under perioden 1990 till 2015 och studien omfattar både svensk och internationell forskning.

Majoriteten av texterna är publicerade de senaste fem åren.
– Vi såg att fenomenet vetenskapsförnekelse har fått allt större uppmärksamhet, säger Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi på KTH, en av forskarna bakom studien.

De flesta artiklarna, hela 80 procent, handlade om klimatfrågan. Exakt vad klimatförnekelsen handlar om såg lite olika ut.
– Vissa fokuserar på om klimatförändringen orsakas av människan och om uppvärmningen kommer att få negativa konsekvenser. Däremot handlar det sällan om huruvida den globala uppvärmningen sker eller inte, även om den typen av förnekelse också förekommer.

Plockar russinen ur kakan

Skeptiker, förnekare eller kritiker – kärt barn har många namn och begreppet klimatförnekare är också något som debatteras i de granskade artiklarna.
– En del forskare tycker att det är bättre att kalla gruppen för kritiker eller skeptiker, men vi håller inte med. Det är viktigt att betona att forskare är överens om att klimatförändringar är orsakade av människan samt att de kommer att få övervägande negativa konsekvenser.

De strategier som klimatvetenskapsförnekare använder, för att underminera forskningen och forskningens roll i beslutsfattande, handlar om att så tvivel om vetenskapens legitimitet, berättar Karin Edvardsson Björnberg.

– De framhäver ofta forskningens osäkerheter och förstorar upp oenighet mellan olika forskargrupper. Det handlar även om att plocka russinen ur kakan genom att välja data som stärker egna ståndpunkter.

Vad bottnar motståndet mot klimatforskning i? Sett till det privata perspektivet så kan det handla om rädsla.
– Det kan vara psykologiska försvarsmekanismer som helt enkelt beror på att klimatförändringar är jobbiga att ta till sig.

Fakta förnekas av olika grupper

Det så kallade organiserade motståndet, där grupper står bakom, är mer mångfacetterat.
– Det har fått störst fokus i de vetenskapliga artiklarna. Ofta handlar det om att skydda ekonomiska och politiska intressen.

– Det handlar även om att plocka russinen ur kakan genom att välja data som stärker egna ståndpunkter.

Vem är det då som förnekar vetenskapliga fakta? Genom litteraturstudien har forskarna identifierat ett antal olika grupper av klimatvetenskapsförnekare: enskilda vetenskapsmän, politiker (framför allt i USA), NGO:s, religiösa samfund, industrirepresentanter och företag samt media.

”I USA hålls ”the denial machine” i gång av fossilindustrin, konservativa tankesmedjor och populistiska politiker. I Sverige finns det vetenskapsförnekande ”Stockholmsinitiativet”. Runt initiativet finns några få vetenskapsförnekande akademiker, riksdagsledamöter för Sverigedemokraterna och en lång svans av troll på nätet,” skriver Karin Edvardsson Björnberg tillsammans med forskarkollegorna Mikael Karlsson, Michael Gilek och Sven Ove Hansson i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Utbilda allmänheten om vetenskap

Flera forskare ställer sig frågan om det är fruktbart att gå i debatt med klimatförnekare och vissa av dem avråder från detta. De menar att det är bättre att kartlägga hur klimatvetenskapsförnekarna är organiserade och hur deras verksamheter finansieras.

En annan strategi kan vara att omformulera klimatfrågan från miljöfråga till en hälso- eller säkerhetsfråga, vilket skulle kunna vara en väg till ökat politiskt stöd.
– En generell strategi är att utbilda allmänheten om vetenskap för då kan inte klimatvetenskapsförnekarnas argument få fäste. Med ökad kunskap finns det inga lätta offer för försöken att så tvivel.

Karin Edvardsson Björnberg betonar att studien endast sträcker sig fram till 2015 och att frågan har fått ökad aktualitet under Donald Trumps presidentskap.
– Jag misstänker att det kommer att skrivas mer om frågan framöver.

Läs även Extrakts första intervju med Karin Edvardsson Björnberg och kollegan Mikael Karlsson.