Hus i lera kan ge svala bostäder som håller i hundratals år

Kan ett hus av vass eller lera hålla byggnaden kall på sommaren och varm på vintern? Självklart! För arkitekturforskaren Marwa Dabaieh råder inga tvivel. Nu vill hon övertyga byggsektorn om att byta ut betong mot mer klimatsmarta byggnadsmaterial.

– Ni kommer att hitta lera överallt, förvarnar Marwa Dabaieh innan vi kliver in på hennes kontor.

Hon har inte fel. Mitt på skrivbordet står en klassisk syltburk, men i stället för jordgubb eller blåbär innehåller den vatten och en kladdig gråbrun klump. Inklämt mellan alla arkitekturböcker i bokhyllan trängs också stora fyrkantiga plastlådor med lera. De är alldeles immiga av fukten från insidan.

– Lera är fantastiskt! Här i Skåne finns nästan inga träd så trä är inget bra byggnadsmaterial, men vi har massor av lera, vass och halm, säger Marwa Dabaieh.

Marwa Dabaieh är arkitekt och professor vid Malmö universitet. Hennes forskning syftar till att ta fram hus med lägre klimatutsläpp och som är helt cirkulära, gärna genom att använda lågteknologiska metoder.

– Men människor litar inte alltid på den här typen av icke-konventionella tekniker. Våra förfäder byggde otroliga byggnader med lera, men det har vi glömt bort. Ett annat problem är att branschen är så konservativ och helst bygger med cement och annat som de vet är lönsamt. Det tar tid att ändra på systemet, säger Marwa Dabaieh.

Hållbarhet på riktigt

Marwa Dabaieh är född och uppvuxen i Egypten och disputerade i folklig arkitektur vid Lunds universitet 2011. Hon har fördjupat sig i allt från samisk arkitektur till lerhyddor i ökenmiljö. Cirkulärt byggande fastnade hon för när hon studerade de byggnadstekniker som används av den egyptiska ursprungsbefolkningen.

– Där finns det en bred medvetenhet om att alla naturresurser bara är till låns från barn och barnbarn. Hus byggs på den minst bördiga marken, och alla material är biologiskt nedbrytbara. Om du river ett hus byggt av lera, sand, vass och palmer kommer materialet att fungera som gödningsmedel och jorden som huset stått på blir bördigare än den var innan, säger Marwa Dabaieh.

Det är stor skillnad gentemot exempelvis betong eller asfalt som är svårt att återvinna och återanvända. Detsamma gäller oftast trä som använts som byggmaterial eftersom det behandlats med kemikalier för att bli vatten- och brandtåligt.

– Tyvärr ser vi på den här sortens traditioner som gammaldags, men för mig är detta den sanna innebörden av hållbarhet. Inte det vi gör nu, säger Marwa Dabaieh.

Kylsystem med hjälp av lera

Hon är övertygad om att det går att använda biologiskt nedbrytbara material i Sverige, även om det kan vara svårare att få bygglov. Hon har själv testat att bygga ett hus av halm, lera, vass och trä i Brunnshög i Lund. Här finns till exempel ett nollenergijordkylskåp som rullas ner från köksskåpet till en förseglad jordkällare, inspirerad av traditionella markkällare.

Hon har också designat en modell av ett hus som hon kallar för ”Z free home”, som är ännu mer självförsörjande och cirkulärt. Bokstaven Z står för ”zero” och syftar bland annat på nollenergi och noll påverkan på miljön. Hon hoppas på att få finansiering för att bygga även detta hus.

I ett labb några hus bort testas i alla fall hennes senaste idé. Marwa Dabaieh packar ihop sina saker och går före genom regnrusket i centrala Malmö. Hon drar på sig både mössa och rejäl jacka trots att vi bara ska gå några hundra meter.

På ett bord i labbet möts vi av en trattformad konstruktion i lera. Utan ledtrådar är det svårt att lista ut vad det är frågan om, men Marwa Dabaieh förklarar att nio sådana här trattar bildar ett klimatvänligt kylsystem som monteras in i husfasaden.

I takt med klimatförändringarna ökar risken för värmeböljor och då behöver vi metoder för att kyla ner bostäder och kontor. Internationella energirådet, IEA, räknar samtidigt med att luftkonditionering kommer bli världens näst största energibov år 2050, efter industrin, eftersom elen huvudsakligen kommer från icke förnybara källor.

Marwa Dabaiehs idé bygger i stället på passiv kylning, en teknik som inte är beroende av elektricitet utan baseras på naturmaterial och aerodynamikens lagar. Målet är att trattkonstruktionen ska sänka inomhustemperaturen med tio grader.

– En del tycker att det ser ut lite som trumpeter! Eftersom leran är blöt inifrån kan den lätt kyla ner den varma luften som kommer in i huset. Helt utan fossila bränslen, säger Marwa Dabaieh.

Som en del av forskningsprojektet testas tekniken också med framgång på ett hustak i Egyptens huvudstad Kairo där sommartemperaturerna är betydligt högre än i Sverige.

Stora förhoppningar på ny utbildning

Marwa Dabaieh reser regelbundet hem till familjen i Egypten, men de lokala försöken sköts huvudsakligen av hennes forskningsassistenter på plats. Själv har hon inga planer på att flytta tillbaka. Särskilt inte sedan hon fick vara med och ta fram en helt ny kandidatutbildning vid Malmö universitet.

Hon beskriver det som ett drömuppdrag, och programmet ”Hållbar arkitektur och stadsdesign” utbildar såväl arkitekter, designers, entreprenörer som byggare i hållbarhet. Det är ett helhetsgrepp hon länge har längtat efter.

– Klimatförändringarna är på allvar, ändå kör vi mest på som vanligt. Ibland känner jag mig hoppfull, men ibland känns det faktiskt som att utvecklingen går bakåt. Många av husen som byggs i Sverige i dag överlever i 50 eller 70 år. Lerbyggnaderna jag pratade om kan stå i 400 eller 500 år. Med dagens högteknologiska lösningar och avancerad datormodellering finns enorma möjligheter, om vi bara tänker till, säger hon.